Glimtar från London

När jag kom till London den här gången så infann sig julstämningen med en gång. Redan på Heathrow började det faktiskt höras julsånger i mitt huvud. På väg mot bagagebandet nynnade jag på Stilla Natt, kanske var det för att det så nyligen varit natt och jag var nog inte riktigt vaken än. På tåget in till Paddington station var det O Helga Natt fast på engelska som liksom ökade i styrka i mitt inre. Jag tycker den är så mäktig och det var en sån härlig känsla att vara tillbaka igen. Jag blir så lycklig varje gång jag återvänder till London. Väl inne i taxin på väg till Marble Arch så hade jag nog vaknat ordentligt för då nynnade jag på We Wish You A Merry Christmas. London var just så glittrigt och juligt som det ska vara i december. Längs de stora affärsgatorna lyser julbelysningen upp vintermörkret. I en del hörn står små körer och sjunger christmas carols. Det doftar från gatuförsäljarnas stånd där man rostar kastanjer. Pubarna är trånga och mysiga. Det blir många långa promenader, alla tidpunkter på dygnet. Det var nu fyra månader sen jag var där senast i somras. Då upplevde jag ett mycket varmt London med helt upptorkade gräsmattor i HydePark. Nu var parken grön och vacker igen. Mitt London blir lite olika beroende på vem jag åker dit med. Den här gången var det familjen som var med och det skulle köpas en hel del julklappar. Jag hade dessutom med mig en lång lista från nära och kära och kollegor så mina väskor var mer än fulla när vi skulle hem. Nästa gång vi ses igen London och jag så är det vår och påskliljor blommar i parkerna. Då ska jag köpa frön och det väger i alla fall inte så mycket.

Skridskoåkning utanför Natural History Museum.

Gröna mattor i Hyde Park igen.

På Starbucks serverades "Ginger bread coffee". Hur gott och juligt som helst.

På Christophers Place satt man ute på restaurangerna i vinterkvällen.

På lördagen stängdes Oxford Street av från trafiken och hela kvällen vimlade människor upp och ner längs Londons mest besökta shoppingstråk.

Visst glittrade London i natten men vackrast av allt lyste månen över alltihop.

Namntävling

En liten rufsig svart och vit valpflicka. Vad heter en sån? Hon ska ha ett namn som passar en bokslukande skärgårdstjej. Alltså gärna ett litterärt namn. Ära och berömmelse utlovas till den som hittar rätt namn.

Vad är väl en bal på slot......stadshuset?

Nej jag hinner inte till festen ikväll. Nu har jag börjat julstöka. Knäcken är klar. Den gotländska senapen som pappa lärt mig receptet på är ihoprörd. Radion är på i köket och degar knådas, dörrkransen fixas med och inte sjutton hinner jag ens till dansen i Stadshuset i natt.

Jag är här igen

Jag har kommit tillbaka från London om någon mot förmodan skulle tro att jag blev kvar där. Jag har inte blåst bort i någon tyfon och inte har jag fått i mig något Polonium på British Airways heller. Kanske borde jag ha stannat för det var hetsigt att komma tillbaka till jobbet. Föreläsningar två olika dagar, knytkalas med klassen, papper som jag behövde jaga av obefintliga skolledare och en massa fixande både dagtid som kvällar. Nu är det äntligen helg och den blev snabbt fullbokad den också. På söndag ska jag gå på den stora hundutställningen på mässan i Älvsjö. Det är samma dag som det är Briarder på plats, vi får väl se hur det går. Vad gör ni i helgen?

Jag återkommer snart med bilder och tankevågor från London.

Jag går och fisk...NÄ!

Nej byt ut fishing mot shopping eller vad som helst men något fiske i Themsen blir det inte. Undrar just vad man skulle få på kroken då? Om några timmar är jag i London. Borde kanske packa något? Eller sova lite? Håll nu tummarna allihop att jag hittar alla medlemmarna i kattgänget som ska samlas ihop i morgonbitti och lämnas till mitt privata "kattpensionat" på vägen till Arlanda! Vill inte att någon ska gå kvar här och jama i sin ensamhet när vi inte är hemma. Nej hem till Trucken ska de och röja runt i fyra dagar.
Var rädda om er därute nu allihop!

Ta ett djupt andetag och räkna till.....100.

Vissa dagar vill man bara sudda ut ur almanackan. Jag blir så irriterad över att dagen börjar så trist på jobbet och att den känslan hänger sig kvar hela dagen. Arbetar man med barn är det bara att bita ihop, le och ge värme till dem, oavsett hur det känns inombords. Det är det som kallas professionalism. I morgon är en ny dag.

Snart advent

Idag har det doftat pepparkakor och lussebullar här hela dagen. Det är en doft som sprider sig och letar sig ut i trapphuset. Ute på takterrassen lyser ljusslingan upp mörkret och här inne har det letats fram ljusstakar och stjärnor till alla fönster som ska tändas lite innan första advent i år. Tjuvstarten blir på onsdagskväll eftersom vi åker iväg mycket tidigt på torsdagsmorgon. Men innan dess är det så mycket som ska göras. Det blir tre intensiva dagar innan jag kan sova ut på planet till London. Möten, kurser och på onsdag har skolledningen bokat in oss på julfest på Engelen i Gamla Stan. Jag tycker om det stället men vi blir 144 stycken från samma jobb den kvällen. Ingen kommer nog att märka om jag smiter hem tidigare.

9 dagar kvar.

Hur mörkt kan det egentligen bli i november? Idag började det skymma redan klockan 14:00. Blev det ens ljust någon gång idag? Hoppas ni andra har haft en ljusare dag, kanske hade ni sol och blå himmel?

Det kom ett brev...

Idag kom Monicas bok som jag beställt. Jag hade tänkt spara den och läsa den på en resa längre fram. Jag slår upp första sidan och börjar läsa. Det är något speciellt med hur böcker börjar. Redan efter första meningen måste jag fortsätta. Plötsligt är jag där, springer längs vägen med handen i min pappas hand. Bakom mig står vårt hus i lågor….Nej jag kan inte sluta läsa. Tack Monica för den här läsupplevelsen!

Sömngång

Det är verkligen mörkt på morgonen nu. Inte mycket ljus alls. Inte möter man många själar så där tidigt i Stockholm heller. Men ut och väcka staden vill jag. Den här morgonen blev det en sväng in i gränderna i vår äldsta stadsdel.

Där låg gränderna och sov i sin ensamhet.

Det är inte ofta man ser Västerlånggatan så här tom. Långt borta är sommarens vimmel av turister och gatumusikanter. Här blev det en kaffe på Seven Eleven och efter det började jag också vakna så smått.

Men vad är det här?

Nu har jag varit vaken i massor av timmar. Gått lång morgonpromenad och ätit frukost. Men ingen har sagt "grattis-på-namnsdagen" än! Kanske ska byta namn? Eller så kanske vi kan skriva in lite nya namn i almanackan? Då tycker jag vi skriver in Trassel. Dessutom tycker jag vi skriver in namn som Semir, Nor, Shohag, Iman, Caisha och när vi ändå håller på tycker jag vi tar med Maleandro, Humlan och Batbut också.

Stilla dig flicka lilla, stilla dig!

Nu är det andra dagen som jag är hemma och är sjuk och jag är inte bra på det här. Jag har alldeles för lite tålamod med att vara sjuk. Tycker att tillfrisknandet borde gå fortare. Jag har druckit te, läst en bok, stickat på en halsduk och tittat på TV. Det är inte klokt vad många konstiga program det är på TV dagtid har jag upptäckt. PGW ojade sig över Martha Stewart och jag håller med henne. Jag blir alldeles matt av det programmet. Först trodde jag att det handlade om matlagning. Visst lagas det lite mat ibland, men det är inte alls allt. Hon visar hur man gör blomsterarrangemang, städar, gör om lampskärmar osv. Febern gick upp flera grader av det där programmet. Jag tänker ägna morgondagen åt en bok och inte knäppa på TV:n alls.

Nu undrar jag bara, NÄR kan man få sätta upp ljusslingan på takterrassen? Brukar jämt stå där i sista stund innan jul och trassla med den där slingan. Det gör väl inget om jag sätter upp den tidigare (nu)? Det är ju nästan ingen som ser. Bara de från huset på andra sidan gatan. Måste man vänta till första advent? Jag är så trött på det här novembermörkret. Första advent är tradition att vi fikar med hembakade pepparkakor och lussebullar här. Jag kanske ska gå ut i köket och göra en pepparkaksdeg? Nä, jag måste kapitulera nu, vila, ta det lugnt, dricka hostmedicin, ta på mig raggsockorna och bli FRISK!

Hårt och mjukt

Vass

Grattis Trasseltassarna!

De här små Trasseltassarna föddes idag för ett år sen här hemma. Jag satt som förundrad och tittade ner i lådan när deras mamma Miranda födde den ena efter den andra. Jätteduktig var hon hela tiden. Vi firade jul med fem små kattungar som vi hittade ibland i julgranen. Det var underhållning på hög nivå.

Nu vill jag att det ska gå lite fortare....

Längtar till London och längtar till jullovet. Men det är en massa dagar kvar i almanackan innan det är dags. Öka farten nu!

Förtöjningar

Det väntas oväder. Det blåser här och vindarna verkar bara öka i styrka. Snö och storm är på väg genom vårt land. Undrar just om kusten i öster klarar sig? Går här och tänker på båten, ön och taken på husen där ute vid havet. Gudrun tog flaggstången och lillstugans verandatak. Kan små öar släppa i sina förtöjningar tro? Den är ju så himla liten. Tänk om den drar iväg ännu längre ut till havs? Kanske får jag snart ut och leta efter mitt lilla skär någonstans borta i Finlands vatten?

Det ska vi fira!

Nu har vi sålt Dalarna. Nej inte hela landskapet förstås. Bara en del av det. Det känns så skönt.

Gryning

Morgonen var grå och ett dimmigt dis låg över marken. Plötsligt kommer några strimmor sol och letar sig fram mellan träden. De målar långa skuggor och ger färg åt det daggvåta gräset. Bara där på en liten yta, kom ljuset och gryningen gav vika för dagen.

Trassel med garnhärvor

Har snurrat runt på stan idag och försökt att göra av med pengar. Det gick inte så bra. Det jag ville ha fanns inte. Dessutom hade NK slut på mitt schampo! Då är det alltså bara att ta en sväng till London igen och köpa nytt. Det kan inte hjälpas, jag får kolla flygbiljetter med en gång. Nej det var inte shoppingläge idag, trist nog. Men god lunch med italiensk mat, några glas vin och trevligt sällskap är ju aldrig fel. Det enda jag kom hem med var några härvor garn. Jag som inte ens kan sticka. Har aldrig varit min grej. När jag växte upp hade jag en mamma och en syster (syster har jag fortfarande) som var/är jätteduktiga på allt sånt. Själv gick jag jämt med näsan djupt försjunken i en bok. Sticka var något som jag bara gjorde i skolan när jag var tvungen, lovikavantar blev det kommer jag ihåg. Undrar just om de där lovikavantarna var obligatoriska? Jag tyckte det var roligare med träslöjd ända tills min lärare hade sönder en grej jag gjort. Men bredvid min säng står faktiskt en pall som jag ritat och snickrat själv. Den är jag nöjd med. Men nu ska jag sticka en halsduk. Man stickar bara rakt fram. Man behöver inte svänga, det kan jag inte.

Närvaro

Sitter på takterrassen och läser. Kan inte fatta att det fortfarande går att göra det. Men det är så skönt att sitta under en mörk himmel med bara ett tänt ljus, en kopp te och en bok. Här ute växer en djungel av sommarblommor i krukor, tunnor och balkonglådor. Tomater, kryddor, squash och allt möjligt annat har inte heller fattat att det är höst. Taket är varmt, inga ytterkläder behövs bara en varm tröja. Om jag blundar kan jag känna och minnas någon av dessa fantastiska nätter när jag låg här i hans och sommarens famn. Det var då, nu är det höst.

En sommarnatt

I morgon ska den nya regeringen presenteras och jag har inte hört något från Fredrik än. Fröken Bokmal tyckte att jag kunde ta jobbet som kulturminister men det verkar som jobbet har gått till någon annan. Jag får väl harva på i skolvärlden ett tag till då. Men ett teatertips vill jag i alla fall dela med mig. Var för en tid sen på Stockholms Stadsteater och såg En midsommarnattsdröm av Shakespeare. Vi är nog många som sett den i någon uppsättning tidigare men den här var helt klart mycket sevärd. Det var länge sen jag hade så roligt på teatern. Jag vet inte om det var en fördel att kunna sin Shakespeare eller inte. Den här gången utspelade sig handlingen i en svensk folkpark. Richard Wolf spelade Puck och ställde till med en massa trassel den natten. Föreställningen innehöll också några sångnummer med honom som bara de var väl värda pengarna. Jag tycker det är ganska fantastiskt med gamle Wills texter. Tänk att något som skrevs för så länge sen kan gå direkt in i hjärtat eller göra så att man skrattar igenkännande. Män som kan få en att skratta är guld värda.

Autumn King

Träffade en liten rymling i Ulriksdals handelsträdgård. Tyckte han var så söt där han sprang omkring lycklig och fri i morotslandet.

Söndag igen?!

Är det bara jag som tycker att helgerna är för korta? Kan vi inte införa att vi har två lördagar efter varandra istället? Ingen annan av de andra dagarna i veckan tycker jag vi behöver dubblera men två lördagar vore väl bra? Hittade en bild till Ilva i morse på min promenad. Hon tycker också om rost.

När jag kysser havet

Idag har jag varit ute på ön och badat.

Tankevågor längs Stockholms vatten

Stockholm vaknar

Nu går det inte längre. Har bestämt mig för att det inte kan fortsätta så här. Jag vill ha en hund! Jag vet inte vem han/hon är än men jag behöver en valp som trasslar sig in i mitt hjärta och tar plats. Det är inte så att jag har slutat sakna min älskade Cyrano som dog i juni, nej tvärtom. Men jag berättar inte för någon att jag ibland kan vakna på morgonen och FORTFARANDE känna att saknaden är så stor att tårarna bränner innanför ögonlocken. Inte heller talar jag om att varje gång jag kommer hem och öppnar dörren så fattas han mig. Det är tomt utan hans välkomnade och glada svansviftande i hallen. Nu har jag kommit hem från en tidig morgonpromenad längs Stockholms vatten. Våra vanliga spår som vi gått tillsammans med vår hund och han är på något sätt ständigt närvarande men samtidigt så saknad. Jag tänker inte att en ny liten valp ska ersätta Cyrano det är liksom inte möjligt. Men jag tror att den kan bli en ny kärlek och personlighet som kan komma in i vårt liv och spela sin helt egna roll.

En sömnig skeppskatt på Skeppsholmen

Snart på flaska.

Home sweet home

I dag har jag ägnat hela dagen åt homestaging i hemmet i Dalarna. Det var faktiskt riktigt roligt. Fint blev det och det var så skönt att kunna lämna över nycklarna till mäklaren. Nu är jag äntligen hemma igen efter många mil i bil så nu är jag väl värd ett glas rött? Skulle kunna tänka mig en bra film på TV också men det finns väl ingen? Kan någon låna mig en film med lite hjärta och smärta och den får gärna utspela sig i London?

Vem letar och var?

Höst på torget

Vet ni att det är hur lätt som helst att plocka kantareller? De finns på Hötorget. Jag har aldrig i hela mitt liv sett så mycket kantareller. Det fanns stora drivor av dem idag. Lingon, ljung och asterbuketter gjorde det hela ännu mer höstlikt. Jag tycker om den här årstiden. Egentligen tycker jag väl om alla tider på året men hösten är den årstid som folk ofta suckar över och tycker att den är så mörk och trist. Men nästa vecka har de lovat att det ska bli fortsatt varmt och skönt. Då är det bara att passa på och sitta ute på balkongen, terrassen, i trädgården, på café eller på restauranger och njuta. Inte gör det något att det är mörkare. Vi tänder ett ljus som får våra ögon att glittra istället.

Parlez-vous français?

Knappt har de börjat lära sig engelska då en liten pojke i tvåan räcker upp handen och frågar: När ska vi få lära oss franska fröken? Det blir snärjigt det här. Bon soir!

Medvind

Vilken glädje! Idag har jag varit på rätt plats hela dagen. Gjort nytta och mått bra. Tillsammans med någon som vet vad jag går för, vad jag kan och vad jag vill. De här rutorna i mitt schema tycker jag om.

Knaskatter del 2

Isolde bloggar

Navigering

Fårö fyr

Ibland kan man behöva lite hjälp med att hitta rätt väg eller våg i livet. Just nu är det så för mig. Jag har liksom en känsla av att jag lagt ut kursen fel. Vad är det som inte stämmer? Kanske prioriterar jag fel? Räcker jag till för dem som behöver mig och som jag älskar? Varför blåser vindarna från alla håll hela tiden? Frisk vind, kuling och storm men så sällan kav lugnt, mer än på ytan. Jag behöver få in den här skutan i en lugn vik för att få vila lite. Måste ta ut koordinaterna på sjökortet och hitta min fyr. Det är tröttsamt att navigera i mörker även om stjärnorna är vackra.

Verklighetsflykt

Men vad är det här? Nu har British Airways skickat brev igen till mig. Dear Mrs….Nu tycker de att jag varit hemma för länge och behöver ut och flyga igen. Dessutom vet de faktiskt vart jag vill åka. Hur de nu kan veta något sådant? Billigt som bara den är det också. Bara jag bestämmer mig och åker snart. Men hallå! Skulle inte jag jobba nu? Skolan har börjat och jag ska ruta in mig i schemat. Eller? Jag vill inte ha såna här brev som ger mig myror i huvudet. Jag känner mig helt klart rymningsbenägen. Nej nu har jag fått griller i huvudet. Jag tar ett glas rött och tittar på Miss Marple istället.

Knaskatter

Det kom ett mail före sommaren med de här kattungarna. De är drygt 6 månader på bilden. De föddes en söndagkväll i november här hemma tillsammans med tre andra syskon. Fem stycken små bebisar som alla fick namn från London i sin stamtavla. Det här är alltså Mayfair och S:t James som flyttade tillsammans till ett nytt hem. Där kallas de för Isolde och Simson. Man skulle kunna tro att de är uppfödda på en cirkus eller hur?

Tack Trucken för bilderna!

Mums, nu tar han fram skinka.

Om vi sjunger kanske vi får lite mer.

Augusti i dur och moll.

Från när och fjärran kom de igår till Mosebacke. En massa bloggare för att träffas på riktigt. Jag hade så roligt och var så förundrad över hur jag kunde känna mig som jag hade träffat dem förut fast jag inte hade det (med undantag av Humlan förstås). Många var vi så det var svårt att hinna med att tala med alla lika mycket som man skulle velat förstås. Men det ger ju bara känslan av att vilja ses igen. Tack alla härliga bloggare för en trevlig kväll igår! Hoppas vi ses igen!

Nu måste jag ta hand om en annan känsla. Ska börja jobba i morgon och har ingen lust alls! Vad sjutton gör man? Jag som brukar ha mer energi och glädje att börja efter sommaren. Var tog den vägen och hur ska jag hitta den igen? Nej fy vad gnällig jag låter nu. Eller hur? Skärpning!

På väg igen eller rättare sagt på våg.....

Vad är det med den här sommaren? Jag har aldrig varit med om så mycket packande. Jag packar i kartonger och ur kartonger. Jag packar i och ur väskor. Ibland har jag inte ens hunnit packa ur en väska innan det är dags att packa i den igen. En del klädespersedlar har liksom mötts i farten i väskorna. Hej där linneskjortan ska du med ut till ön nu? Javisst jeanskjol jag har nyss varit i London. Hallå ropar solhatten: Glöm inte mig! Baddräkten och bikinin tjurar i en ryggsäck och muttrar är det vår tur nu? Vi fick minsann inte följa med till London. Gnäll så lagom suckar sandalerna, vi har fått åka flest gånger till Dalarna! Själv har jag bytt ut mitt muttrande mantra "pass, pengar och biljetter" mot ett nytt: "solglasögon, kamera och kikare." I morgon ska jag åka en stor båt......

Kanske ska öppna antikhandel?

Nu har jag kartonger och antika gamla möbler från svärmorshemmet här överallt i lägenheten. Här handlar det inte bara om beslut om var skåpet ska stå. Det handlar om ifall det ska säljas eller fraktas ut till ön eller förvaras i något hyrförråd tills tankarna klarnat. En hel del tavlor vill jag sälja och köpa andra för. Men det svåra och långdragna i detta är att man måste ta reda på vad allt är värt så att man kan sätta ett pris. Är det nån som vet var man bäst hittar konstnärers verk på webben och kan få en uppfattning? Det är också mycket mätande med tumstock och måttband. Vi kan ju inte frakta ut ett stort skåp till ön och sen upptäcker jag att nej det passar nog inte, vi får ta tillbaka det till stan. Då tror jag att min annars så otroligt lugna och tålmodiga man blir lite trött på mig.

Heta dygn i London

Vad gör man i London när det är värmebölja? Jo man håller sig till lokaler med väl fungerande luftkonditionering. Det fungerar faktiskt riktigt bra. Kom hem förra veckan från min hjärtestad och tyckte nästan det var värre med värmen här hemma. Jag hade snabbt vant mig vid att sova i det svala hotellrummet. Men inget London utan lååååånga promenader som jag älskar så och det var ganska varmt förstås. Men det går alltid att hitta en sval kyrka att gå in i och pusta ut eller en park med stora träd som skänker skugga. När jag promenerade genom Hyde Park så slogs jag av att gräset var alldeles gult. Hela parkens yta såg ut som ett nyslaget höfält. Kommer det nånsin att bi grönt igen? Bloggblad skrev att man får inte svart bälte i shopping man får vit hatt. Jag tror jag har kvalificerat mig för flera stycken hattar den här gången. Det är ju rea på sommaren och jag avskyr reor och hetsen kring den i Stockholm men när man är i London kan man inte låta bli. Den nästan tomma resväskan dit var knökfull och vägde bly hem. Fick t.o.m. köpa en till väska för att få hem "lite småsaker" som jag måste ta som handbagage. Det känns som det var alldeles för lång tid sen jag var där senast. Har bestämt mig för att det aldrig ska få gå så lång tid igen.

Hyde Park och Serpentinesjön

Mayfair

Det är nästan alltid någon demonstration på gång i den här stan. Här mot situationen i Libanon och Israel. Det här tåget varade i evigheter, massor av människor gick med i det.

S:t James Church. Här kan man hitta "Londongirl" ibland. En favortitkyrka att stanna upp en stund i och ofta spelas det musik här. Om det inte är en arrangerad konsert så kan det vara musiker som övar och det är bara att sitta ner och lyssna och njuta.

Ödesdigert

I skärgården har antalet skarvar ökat katastrofalt. Flera små kobbar ser ut så här nu. Där skarven häckar blir träden helt förstörda. Jag är en stor djurvän och älskar fågellivet men det här börjar gå överstyr. EU kommissionen har under lång tid ifrågasatt skydsjakt på skarv i Sverige. Under tiden har antalet ökat så fiskbeståndet börjat ta skada och det här märks på många vis. Om det inte finns tillräckligt med fisk blir det också ont om andra sjöfåglar som vanliga måsar och silltrutar som livnär sig på fisket. Nu har i alla fall Länsstyrelsen i vårt län beslutat att uttöka skyddsjakten på skarv i Stockholms skärgård och det är hög tid. Från 1994 har antalet skarv ökat från 150 till 23 000 fåglar! Personligen tycker jag att det är hög tid att göra något. Jag tycker de är rätt roliga fåglar att se på och de är helt klart en vacker svart fågel över havet. Men de är sorgligt nog för många för att det ska vara bra för djur och natur. Vi får väl se om äggprickningen och jakten kommer att kunna hålla antalet nere. Tänk att komma ut till ön och få syn på några såna här bon högt i våra tallar. Vilken mardröm. Men jag har läst någonstans att de aldrig häckar på skär med hus på........hoppas skarvarna också har läst det!

Natt på ön

"Jag undrar sa mamman, jag undrar vad som händer där ute... Det ska jag säga dig, svarade pappan. Ön går och lägger sig. Jag lovar dig att den går och lägger sig och somnar ungefär samtidigt som oss."

Ur "Pappan och havet" av Tove Jansson

Längtans blå blommor.

Nu börjar det äntligen på allvar för den här sommaren. Mitt skärgårdsliv. Tänker inte lämna ön i första taget. Jag har till och med packat. Packningen består mest av böcker som jag vill läsa. Jag tänker sitta under ett stort parasoll och bara njuta av livet. Visst finns det massor av projekt som jag kan ägna mig åt som att måla fönster, bygga en till kompost, sy nya gardiner, plantera och planera en rosenrabatt och olja in verandagolv. En hel del blir gjort och blir det inte så gör det ingenting heller. Nu ska jag bara vara.

Solsken

Vilken fantastisk dag jag vaknar till. Solen lyser och inte ett moln i sikte. Känns bara som om jag är på fel plats. Borde vara ute på ön så klart. Men är hemma i lägenheten och egentligen på väg till Dalarna. Suck, suck. Dessutom måste jag packa och göra en massa saker idag. Jag tycker verkligen inte om att packa. Har gjort det för mycket i mina dagar. Tittar ner i väskan som står i hallen. Det ligger lite persedlar där och skräpar. Det får duga, jag kan ta den i farten när jag går ut genom dörren. Men jag har i alla fall löst problemet med att jag alltid glömmer min hårborste. Jag har köpt en ny som jag har lagt i min datorryggsäck. På så vis kommer jag alltid att ha min hårborste med mig. Smart eller hur?
Måste få vara utomhus i detta vackra väder. Kan man ta ut strykbrädan på takterassen och stryka där?

Morgon

Ibland när jag vaknar riktigt tidigt på ön och går ut så är det så förunderligt stilla. Havet ligger spegelblankt och inte en krusning syns på vattenytan. Ingen vind rör vid löven i träden och man kan inte ens höra fåglarna. Jag bara vet att de finns där. Småfåglarna i sina holkar, svalorna i sina bon under bryggan och ejdrarna i sina reden. Allt sover och det är som om själva havet och hela naturen håller andan. Då tassar jag tyst och stilla över ön tillsammans med någon morgonsömnig katt. Försiktigt så att vi inte väcker vår lilla ö för tidigt.

Nu vill jag också ligga och guppa i havet

I Hans Majestäts Konungens tjänst

Jag ser hundar överallt tycker jag. Inte lade jag märke till dem så ofta förut. Men nu tycker jag att alla går omkring med någon. Vi har inte varit på ön sen den kvällen / natten det hemska hände. Nu är det dags att åka ut till midsommar igen. Det blir som en tröskel att komma över. Det första vi får göra är att städa bort hans leksaker, fotbollar och veddträn som ligger där han lämnat dem.


Vi har fortsatt våra morgonpromenader i samma spår som vi alltid gått med vår hund. Första gången var det som att vi kunde se honom där han sprang före oss. Nu är han närvarande men mer som ett väsen och en vemodig tanke. På en av våra morgonturer så mötte vi Nell. Hon arbetar för Hans Majestät Konungen och vaktar hans får. Trots att Nell jobbade tog hon sig tid att bli klappad och kramad. Det var så skönt att äntligen få krama om en hund igen. Jag tror hon kände att vi behövde det.

Frågor och svar

Har fått frågor från Ilva att svara på och här kommer svaren:

1) Vad är klockan? 20:29
2) Ditt namn som det står på födelseattesten: Lena, Lisbeth
3) Smeknamn: Har haft flera beroende vem som har använt dem. Just nu är det Trassel.
4) Piercings: Nix
5) Ögonfärg: Bruna, med guldfärg i enligt en liten kille i skolan.....inte mörkbruna alltså.
6) Födelseplats: "Newnoseharbor"
7) Favoritmat: Svår fråga...beror på var och när. Egenfångad gös i skärgården, italienskt på favvo restaurangen i London eller coccosglass i sängen.
8) Ditt lyckligaste minne ? När mina två barn föddes. Att de äntligen kom var så underbart. Tyckte jag väntat så länge på dem.
9) Någonsin tapetserat något med toalettpapper? Nej. Har bara tapetserat en gång överhuvudtaget och den tapeten var blå.
10) Älskat någon så mycket att du börjat gråta? Ja. Har både gråtit med honom och pga av kärlek till honom. Lycka.
11) Varit med i en bilolycka? Vet inte om det räknas men har blivit påkörd av en bil på en skogsväg. Som tur var i låg fart!
12) Krutonger eller baconbitar? Det beror på till vad.
13) Favoritdag på veckan: Lördag och söndag-morgon, då är jag ute på långpromenad längs Stockholms vatten.
14) Favoritrestaurang: Locanda Locatelli på Seymour Street i London som inte bara serverar underbar italiensk mat utan gör hela besöket till en upplevelse. Och en restaurang i Gamla Stan som jag gärna behåller för mig själv.
15) Favoritblomma: Brudbröd, Pioner och....nej det går inte. Det beror på årstiden.
16) Favoritsport? Har aldrig haft någon tills för några år sen. Jag fick följa med (väldigt skeptisk) på en fotbollsmatch i London. Tottenhams hemarena "White Hart Lane" och sen var det kört. Den upplevelsen går inte att beskriva. Men där är fotboll en familjefest, alla går och det är en otrolig stämning på publikläktaren.
17) Favoritglass: Häagen- Dazs Coccosglass.
18) Vilken färg har din sovrumstapet? Gul
19) Hur många gånger kuggades du på teoriprovet? Ingen
20) Vem fick du ditt senaste e-mail ifrån? Min man. Kan ni vara snälla och skriva lite fler mail, vill ha!
21) Vilken affär hade du valt att övertrassera ditt kreditkort på? Ingen! Men OM jag skulle "förköpa" mig någonstans så skulle det vara på Ulriksdals handelsträdgård.
22) Vad gör du oftast när du är uttråkad? Ärligt talat så är jag inte den typen som går omkring och har tråkigt. Det ligger inte för mig. Låter det konstigt?
23) När går du och lägger dig? Oj! Jag lägger mig väldigt sent och jag tänker jämt att jag ska försöka bättra mig för sömn är nyttigt och bra. Men jag är helt hopplös på det här. Det är natt och klockan har alltid passerat midnatt (ibland med flera timmar) när jag kommer i säng.
24) Vem kommer att svara på denna taggning först? Ingen aning
25) Vem av dem du skickat denna taggning till kommer inte att svara? Ingen aning
26) Senaste TV-program? Minns inte....någon fotbollsmatch kanske.
27) Senaste person du gick ut och åt middag med? En arbetskamrat måste det ha varit.
28) Vad lyssnar du på just nu? Tracy Chapman
29) Vilken är din favoritfärg? Blått och grönt.
30) Sjö, hav eller flod? HAV.
31) Hur många tatueringar har du? 0
32) Klockslaget när du blev färdig med denna lista? 20.45 ungefär.
33) Har du någon gång kört slut på bensinen? Nej
34) Katter eller hundar? Går inte att välja mellan dem. Mina katter och min älskade hund har alla sin plats i hjärtat. Men tills jag fick en hund trodde jag att jag var en typisk "kattmänniska". Nu förstår jag att det inte är så enkelt. Jag saknar min nyss avlidna hund så mycket men inser att jag någon gång i framtiden kommer att släppa in en ny hundpersonlighet i mitt hjärta. Men den hunden får vänta ett tag.

Jag skickar vidare frågorna till Jubbe och vem som vill och har tid.

Uppdatering: Var och en som vill: Välj en eller flera av frågorna och svara på i kommentarerna så får vi i alla fall veta lite mer om varandra!

Den blomstertid nu kommer...

Skolavslutning i strålande sol. Finklädda barn och vuxna. Flaggan som vajade blå gul över skolgården. Sång, musik och jordgubbstårta. Blommor på fikaborden utomhus under parasollen. Obligatoriska fotograferingar av fröken med barnen. Var och en ska förevigas med sin fröken. Bilderna hamnar hos mormor i Irak eller moster på Irland eller kusinerna i USA. Över hela världen skickas de. Inte undra på att man måste se ordentlig ut. Fin klänning och borstat hår som inte är allt för trassligt. En otroligt vacker dag blev det i alla fall. Här hemma sitter jag nu med alla fönster öppna och låter sommarvindarna svepa genom mitt hem. Det doftar rosor och liljekonvaljer och nu så har den blomstertid kommit....

Den yngre och den äldre generationen

Unga och vackra sliter de i sina förtöjningar. Vill iväg ut på äventyr och få känna nya vatten under sina bord.





Med saltstänkta minnen och erfarenheter kan de lugnt vila i Stockholms vatten. Ligga där och berätta historierna för varandra. Om havet och dess mysterier.

Sorgligt

Förlåt att jag inte har svarat på alla härliga kommentarer i mitt förra inlägg om sjöodjuret. Det har sin förklaring som kommer nu. Vi åkte äntligen ut till ön i fredags efter att ha tillbringat så många helger i Dalarna. Solen glittrade i havet. Skärgården var så vacker som den bara kan vara så här i början på sommaren. Allt var så välbehövligt avkopplande och fridfullt. Själens batterier skulle laddas och ön tog emot oss med häckande sjöfåglar och knoppande Liljekonvaljer. Kattgänget och vår hund Cyrano var som kalvar på grönbete som vanligt. Men sen plötsligt vände allting. Precis som när vinden slår om så vände också livet. Vår älskade vovve började harkla och försöka kräkas upp något. Så har han gjort förut när han hjälpt till att bära ved eller lekt med någon pinne och fått stickor i sig. Men eftersom vi alldeles nyligen hade en kattfröken som kräktes efter att ha ätit påsklilja så var vi på vår vakt. Telefonkontakt med veterinären sa att det var bra att andningen funkade och att han drack och fick behålla det. Men sen ville Cyrano lägga sig ner och så fort han lagt sig reste han sig upp igen. Då fick vi bråttom. Vi måste från ön. Hem till något jouröppet djursjukhus. Han var som vanligt före oss nere i båten när vi kom ner med packningen. Han höll sitt huvud i mitt knä när vi åkte. Månen sken över havet och en av dessa underbart vackra juninätter hade tagit sin början. I bilen på Ljusterö packade jag in honom i bakluckan. Han fick ett extratjockt täcke att ligga på och inga väskor eller annat ställdes där. Tänkte att han skulle behöva allt utrymmet. Jag gav honom en kram och han verkade så nöjd med att ha kommit in i bilen. Det var natt men vi behövde inte vänta på färjan utan kom snabbt över Ljusterö till fastlandet. Någonstans i Åkersberga stod han upp och kollade som vanligt hur vi körde genom rondellen där det gick sakta. Vi pratade lite med honom och han la sig ner. Vi andades ut lite och tänkte att vad skönt att han kan ligga ner nu, han behöver vila. Jag kommer aldrig att glömma det ögonblick när vi var framme och jag öppnar bakluckan. Han ligger där alldeles livlös och stilla. Fortfarande varm och våt om sina tassar och ben efter sina bad. Någonting inom mig brast och det gör så ont. Min älskade lilla hund var död.
Veterinären konstaterade att han dött av magomvridning som tydligen är vanligt hos stora hundar. Det kan ha ett mycket snabbt förlopp och är livsfarligt. Hade vi varit hemma och inte ute i skärgården kanske vi hade hunnit men det är inte säkert sa de på djursjukhuset. Det drabbar stora hundar i olika åldrar. Ett visst samband mellan att just ha ätit och sen motionera hårt kan finnas. Men en Briard är en hund som hoppar, studsar, steppar och dansar sig genom livet......hur får man en sån att sitta still och smälta maten?
Vi lämnade honom på sjukhuset den natten. Vi ska få tillbaka hans aska så vi kan begrava honom ute på ön. Det var inte lätt att komma hem och se hans filt på golvet och hans matskålar i köket. Nu går vi omkring och är så bedövade av sorg. Vi saknar honom så otroligt mycket här i vår vardag. Hans buffar och kramar och hans ständiga närvaro har varit så självklar och nu är han inte hos oss längre. Vet inte om det går att förstå den saknaden och sorgen som man känner efter sin hund. Han har varit med i fotspåren inte bara där ute på ön utan ständigt med oss i ur och skur. Alltid har jag haft honom så nära. Jag kunde värma fötterna i hans päls under bordet när jag frös. Lägga handen på hans huvud när vi var ute och gick. Mötas av hans glädje i hallen när jag kom hem. När det har varit dagar som har varit svåra på något sätt och livet har varit extra trassligt, så har han stått för det där normala i livet. Någon som man ska ta hand om. En hund ska ut i alla väder och det är bra, en hund behöver ens omtankar och omvårdnad och det är också bra. Tillbaka får man en kärlek utan gräns, ett glatt viftande och glittrande hundögon.
Älskade Cyrano vår kram björn till hund vi saknar dig så!

Kärlek vid första ögonkastet. Cyrano 5 veckor.

Två månader

Med sin kompis Aramis

För alltid kvar i våra hjärtan

Sjöodjuret i Stockholms skärgård

Det här är ingen lek i Photo shop. Så här ser det ut utanför min brygga. Här ute på ön har sommaren kommit.

Var är värmen?

Det är första juni och jag fryser. Vindarna är som is innanför tröjan. Skulle helst av allt vilja rota fram duntäcket igen och krypa in under det. Väck mig när sommaren har kommit på riktigt!
Men det är klart att jag inte gör. Lite för sent att gå ide nu. Jag tror jag ska baka lite bröd istället. Ugnsvärme och doften av nybakat bröd är nog vad som behövs just nu.