Taxi, var god dröj.....

Jag tycker om att åka taxi. Gör ni?

Denna dag ett liv....

1. Dagens frukost: Youghurt med färska hallon

2. Dagens outfit: Grå, kort manchesterkjol, svart top och kofta, svarta strumpor och skor.

3. Dagens mesta skratt: Leken ”titt i busken” på vår utedag med parallellklassen.

4. Dagens värsta: Kollega som vrålskriker över ett av våra barn.

5. Dagens tanke: Hur ska det här gå?

6. Dagens känsla: Inte här, inte mer nu.

7. Dagens mms: Från en segelbåt i Grekland.

8. Dagens viktigaste: Samtalet med liten kille som blivit överöst med skrik.

9. Dagens uppskattning: Handledning med två kollegor (andra än ovan) som är ur kurs.

10. Dagens längtan: Lilla baby-girl och se nr.7

11. Dagens gosigaste: Roxy och kattgänget när jag kom hem.

12. Dagens glädje: Ett telefonsamtal.

13. Dagens vill ha: Webbkamera till ön.

14. Dagens TV: Idol och någon polisserie.

15. Dagens sötaste och blötaste: Nybadad Roxy.

16. Dagens tröst: Choklad och rött vin.

17. Dagens beslutsamhet: Det blir nog bättre i morgon.

Trevligt besök del 1.

I fredags kväll satt vi ute på ön och tittade på solnedgången och plötsligt i vattnet nedanför klippan dök det upp en nos. Det var länge sen jag såg någon på så nära håll. Jag vet att de finns i våra vatten men har aldrig sett någon utanför ön så det var lite roligt. Tre gånger kom den upp till ytan och kanske funderade den över vad det var för sjöodjur som nyss hade badat och plaskat runt vid klippan. Inte var det varmt i vattnet, bara 14 grader.

OBS! Bilden är tagen på Naturhistoriska Riksmuseet för jag hade förstås ingen kamera till hands när sälen vid ön dök upp. Inte när sjöodjuret badade heller för den delen.

En skåning i Stockholms skärgård.....

För en vecka sedan mötte jag en trevlig Skånepåg och känd bloggare här i storstaden. Han var här på konferens och hade varit så otroligt snäll och tagit med sig en liten trädplanta till mig. Äntligen skulle jag bli med ett valnötsträd. En dröm som jag haft länge.

Egentligen växer valnötsträd bara i de sydliga delarna av vårt land men min pappa tog en valnöt en gång för länge sen i en trädgård i Visby och vårdade den med omsorg. Han fick den till slut att växa i vår trädgård hemma i Nynäshamn. Jag hade så gärna velat ha en valnöt från just det trädet men mina försök misslyckades med att få fram en planta som orkade överleva. Nu är mitt barndomshem i Nynäshamn redan för länge sedan sålt och jag kan ju knappast gå och "palla valnötter" i den trädgården längre hos de nya ägarna. Därfär blev jag så glad när jag fick ett mail från CS i Skåne som skrev att han kunde ta med en planta till mig nu när han skulle upp till Stockholm.

Vad vet ni om valnötsträd? Har ni sett några och i så fall var då i vårt land? Förutom trädet i Nynäshamn så har jag sett dem i Visby och på Tynningö en ö utanför Vaxholm. Där, på Tynningö växer ett stort träd i Ljungbergsgårdens trädgård. Det är en konferensgård som skriver att det trädet är det nordligaste växande valnötsträdet i vårt land. Inte vet jag om de har rätt i det. Men en sak vet jag och det är att min lilla ö ligger på en något lite mer nordligare latitud på sjökortet än vad Tynningö gör....

Sommar och Jul på en gång i London.....

Häng med på en liten glimt till London och klicka gärna upp bilderna!

Jag trodde nästan att jag skulle svimma när jag förra helgen insåg att Harrods och Selfridges hade öppnat sina julavdelningar! Vi var ju bara i månadsskiftet mellan augusti och september.
Men efter en stund inne bland alla glittrande julsaker så föll jag i jultrans och kunde faktiskt inte låta bli att handla lite. Det blev adventskalendrar till klasserna och lite pynt till granen. Men sen fick det vara nog. Ute rådde det full sommar och på något sätt kändes det varmare och mer somrigare än när jag var där i juni bara för några månader sen.

James Street med några av alla sina uteserveringar.

Afternoon tea på Harrods. Trots att det inte är så jättemycket tilltaget utan kan vara mycket mer på andra ställen orkade vi inte äta upp det. Men då får man en fin liten ask med det som blir över att ta med hem.

På Foyles köptes en hel del böcker. Flera timmar travar man upp och ner i det här huset innan man är klar med allt. Som tur är ska de flesta böckerna ges bort tänkte jag. För hemma är det överfullt i bokhyllorna.

Som vanligt på sommaren var The Serpentine i Hyde Park full av roddbåtar. Men jag kom inte ut och rodde någon eka den här gången heller....undrar just när det ska bli av?

Värme sökes....

Det var så varmt och skönt i London. Varmt långt in på kvällarna så man kunde sitta ute. Riktigt somrigt och härligt. Här hemma fryser jag. Måste man börja med strumpor nu? Nej usch, inte än. Skulle inte ha något emot att ha en öppen spis att elda i här men det har vi bara ute på ön. Jag som brukar bada i september, men det vet i sjutton om det blir något sånt i år. Det får bli raggsockor och tända ljus och det är bara att inse att hösten är på gång nu.

Isn't she lovely.....

Tänkte ni skulle få något gulligt att titta på under tiden jag är borta ett tag. I somras så kom hon då ut till ön och åkte båt och levde skärgårdsliv. Hon verkade trivas mycket bra där ute så det blir nog en riktig skärgårdsunge av det här med. Nu har hon börjat på Babysim med sina föräldrar också och det är ju toppen.

Nöjd och glad under tiden som pappa äter frukost.

Om några timmar går planet och det är INTE som vanligt här att jag inte har packat! Nu blev nog vissa förvånade. Jag som aldrig brukar packa förrän i sista minuten har nu gjort det! I alla fall nästan....
Ha det bra! Jag åker till London......igen!

Åt det hållet ska vi....

Ibland tappar man sin inre kompass. Känner sig lite vilse. Det känns lite som man inte vet vart man ska ta vägen. Men oftast vet man på ett ungefär vilken riktning som är bäst i alla fall. Idag ringde jag till min kollega Patrik som är tjänstledig och sa att jag vill att han kommer tillbaka. Barnen och deras föräldrar saknar honom så. Det gör jag också.....väldigt mycket. Hela förra året jobbade vi ihop i den här klassen och gjorde ett jättebra jobb. Vi fick höra så mycket positivt både från barnens föräldrar och kollegor om vår klass. Jag älskar verkligen det här jobbet. Men jag vill inte göra det med vem som helst. Det kanske låter konstigt men så är det faktiskt. Jag har inga samarbetssvårigheter med andra människor. Det handlar inte om det. Tycker det är roligt med nya arbetskamrater. Men det är så viktigt att man drar åt samma håll och att man är på samma våglängd när man ska jobba ihop i en klass. Barnen känner sånt direkt.
Min nya kollega är helt färsk som lärare och jättenervös. Hon har svårt att fånga barnens uppmärksamhet och jag stöttar och hjälper allt vad jag kan hela tiden. Men det tar ju på mina krafter att jobba med någon som är så ovan.
Föräldrar och barn frågar efter P och undrar hur han har det och när eller om han ska komma tillbaka och terminen har bara börjat än. Suck.
Barnens saknad tar sig olika uttryck. I går när vi skulle börja med första bokstaven (för er som inte vet, är det här är en etta som jag jobbar i) så introducerade jag bokstaven L l . Flera barn trodde att jag valt den för att den är "min bokstav" som i Lisbeth. Men snäll fröken som jag är så hade jag valt den för att den är så lätt att börja skriva.
En pojke, vi kan kalla honom Yannis ritade något på bokstaven L. Han ritade då sin fröken dvs. mig och skrev "Lisbeth" ovanför. Bredvid ritade han en figur till och skrev "Patrik". Jag berömde honom och sa att det var så fint men undrade varför han ritat Patrik och om han hörde något L-ljud i P A T R I K? Då suckade han den lilla killen som faktiskt lärde sig läsa förra året i förskoleklass och pekar på sin bild och säger: " Vad trött jag blir! Jag veeet att det inte är nåt L i Patrik men han ska vara där bredvid dig!"
Suck.....barn är fantastiska, underbara och ibland säger de saker som gör en totalt svarslös.

Höstguld i träden....

Det verkar inte bli så mycket med de där OS-gulden borta i Beijing. Inte för att jag har följt det hela alls som jag brukar göra . Men det beror nog på att det är så knepiga tider och sammandrag av tävlingarna är inte lika roligt. Om fyra år går OS i London och då blir det helt andra sändningstider.
Men i träden, speciellt i björkarna lyser det av guldgula höstlöv här och där. Regnet öser ner ena stunden och nästa lyser solen. Här har vi känningar av att hösten är på väg. Hur är det hos er?

Jag måste säga att jag tycker verkligen om hösten. När den väl kommer så är det faktiskt ganska härligt att kunna tända ljus och mysa inne när mörkret tätnar utanför fönstret. Gå höstpromenader med hunden och fota alla vackra färger som naturen byter om till efter sommarens allt det gröna. Det är skönt med andra kläder också, varma strumpor på benen, höstskor och varma tröjor, allra helst mysiga koftor.

Men än så länge springer jag omkring barbent och inte behövs det så mycket kläder heller för det är ju inte kallt trots att det regnar ibland. Så än är det sommar och kanske blir nästa månad fin och varm också. Jag brukar ju bada i slutet av september och jag hoppas det går i år också.

Sommarkväll

Här kommer en sommarbild från Stockholm till alla er som tycker om den här staden. Klicka gärna upp den! Alldeles särskilt mycket är den till vännen som har flugit över det stora havet västerut och nu lider av "The jetlag of heart". Annika, den här staden och din älskade skärgård i Finland finns kvar . Snart är du här igen.

Kors i taket!!!

Nu har jag gjort något som jag funderat på länge men bara lagt åt sidan och skjutit upp. Något som jag nog aldrig trodde jag skulle ta mig för. Något som jag känner att jag behöver så väl. Jag har nämligen tagit tjänstledigt från mitt jobb som jag trivs så bra på! Inte helt och hållet men alla fredagar ska jag vara ledig. Ni kanske inte tycker det är så märkvärdigt. Men för mig som är så plikttrogen och alltid är på jobbet när jag ska (tro det om ni vill efter förra inlägget) så är det väldigt speciellt att jag nu unnar mig att vara ledig. Det tror jag att de flesta som känner mig också tycker.
Jag berättade för mina chefer om mitt beslut andra dagen på jobbet och de förstod precis att det var vad jag behövde. Det ska bli så skönt att få lite andrum på fredagarna.

Oj, oj hur ska det här gå....

Jag ska börja jobba i morgon och vet ni var jag går omkring och skrotar nånstans?Jag blev visst kvar här. Känner mig härligt akterseglad. Undrar just hur dags man måste börja åka härifrån för att komma i tid till skolan i morgonbitti?

Sommar i mina vågor......

Det händer viktiga saker just nu och blogglivet hinns inte alls med som jag skulle vilja. På något sätt så måste jag ta hand om den här sommaren som har drabbat mig så totalt. Dygnen på ön blev och blir fler än jag trodde de skulle bli denna sommar. Helt oväntat så finns tid att göra saker som att kitta och måla fönster, läsa böcker, sitta i stan med älskad vän på någon skön uteservering, olja utemöbler, åka båt till andra öar och bara njuta av sommaren. Jag glömmer till och med att fotografera men det ska jag försöka bli bättre på. Bilden är tagen på Svartsö. Ett skärgårdstips som jag skulle vilja dela med mig till alla er som är intresserade. På Svartsö kan man hyra små enkla fiskebodar för övernattning. Det finns en riktigt bra lanthandel, bryggcafé, Svartsö krog, hembygdsgård och Herrgårdspensionat.
Det är lätt att komma ut till Svartsö med Waxholmsbåtarna från Stockholm.

Jag hoppas ni alla har en skön sommar var ni än befinner er! Snart är det augusti och jag ska börja jobba igen om jag inte får för mig att ta tjänstledigt förstås.

Hopp och skutt mellan öarna.....

Fredag morgon och jag vaknar ute på lilla ön. Havet ligger spegelblankt och solens glitter i havet är bländade vackert. Ytterligare ett och ett halvt dygn där ute och nu är det dags att åka tillbaka till stan igen.

Katterna infångade och datorn nedpackad i ryggsäcken. På vägen hem i bilen lyssnar vi på en cd-bok och förflyttas då i handlingen ut till en annan ö i Stockholms skärgård nämligen Sandhamn. Boken är en debutroman av Viveca Sten. Jag är egentligen inte så förtjust i deckare och jag höll på att bli galen på alla orden i den här boken. Hon beskrev allt så in i detalj så boken kunde lika gärna hetat boken om Sandhamn. Det blev ganska många utbroderade nedslag innan mordutredaren ror det hela i land. Men det blir i alla fall lite spännnade på slutet. Även om jag gissade allt i förväg och då var nog boken egentligen för förutsägbar.


Väl hemma igen så var det bara att plocka fram biljetterna till nästa ö. Nu var det dags för en grekisk sådan. Vi bänkade oss på en biograf på Kungsgatan och såg Mamma Mia.

Den var helt underbar! Jag kan bara säga att den här filmen önskar jag att den skyndar sig att komma ut på dvd. Den är ett riktigt lyckopiller att ta till när det regnar och stormar en grå novemberkväll i höst.
Allt snack i förväg som har varit om Meryl, Pierce och Stellan kan sjunga eller inte känns helt oviktigt. Det här är en härlig film med en massa förförande bilder från Greklands vackra värld.
Meryl Streep gör sin rolltolkning av Donna jättebra och Pierce Brosnan är bara så otroligt snygg nu när han har fått sina grå tinningars charm.

Jag vill se den igen!!!!

Regn....och rosentankar.

Nu undrar jag snart hur mycket regn det finns egentligen? I morse på hundpromenaden i Galärparken klarade vi oss med att bara få lite stänk på oss. Men sen satt det fart och har hållit på och regnat hela dagen. Antagligen så behövdes en rejäl rotblöta men räcker det inte för idag?

Vad gör man såna här dagar? Det fick bli en långfrukost med en massa tidningsläsning och sen talbok och korsord. Lite tvätt och gos med katter och hund. Det blev verkligen en lugn och tillbakalutad dag. Vad pysslar ni med när det regnar?

Mina funderingar går till en av mina önskedrömmar. Jag skulle vilja ha en rosenrabatt på ön. Längs en veranda vid ett gästhus nere vid vattnet så har det en gång i tiden varit en rabatt. Jag har lite lavendel där nu. Men drömmen är som sagt att få dit några tåliga, vackra och gärna doftande rosor. Är det någon som har några tips på såna?
Jag kan inget om rosor. På ön växer såklart nyponrosor vilt och de är så fina men några ovilda sorter skulle vara vackert också.

Glimtar från ön...

En tidig morgon och lillkatten Tiffany som är först ut på morgonen ser sig i vattenspegeln. Hon dricker lite, de gör så ibland katterna. Kanske ser hon någon liten fisk där under ytan.

Det är en sån där stilla morgon som nästan är magisk.

Roxy är såklart med vart man går. Men för det mesta så strosar och larvar hon och katterna runt på egen hand . Ofta kan man se dem tillsammans och ibland är de på upptäcktsfärd längst bort på ön och utom synhåll. Det måste vara ett äventyr för dem att nosa runt och leka där ute. Ett paradis för dem att få vara där.

Äntligen....

Äntligen till havs.... det blir inte länge. Högst ett och ett halvt dygn. Kommer fram till ön sent i kväll/natt. Men så otroligt skönt att veta att jag ska vakna där i morgon bitti. Innan jag somnar i natt ska jag ta ett dopp i havet och det har jag längtat länge efter nu.


Klicka upp den här bilden och sätt dig med mig på klippan! Se hur solen går ner och känn dig välkommen till min lilla ö!

Åh neeej!

Fick ett samtal från en arbetskamrat. Hon berättade att våra höns blev stulna i natt! Alla tre hönorna och vår stiliga tupp. Vilket öde har Dottie, Anna, Kvackis och Prinsen gått till mötes? Snyft :-(

Damen i fönstret ... och sommaren på TV

Där i fönstret på söder sitter en vacker dam och jag kan inte låta bli att fantisera kring de som bor där inne. Vart fick de tag i damen? Någon antikaffär eller är hon en ärvd kopia av någon gammal släkting? Jag gör nästan alltid så här när jag vandrar förbi fönster. Kan inte låta bli att fantisera ihop historier kring de som bor där inne. Eller om jag ser en vacker balkong med blommor någon tidig morgon, då kan jag tänka ihop något kring de som kanske ska äta middag på den balkongen på kvällen. Så där håller jag på.

En annan fundering som kom i går var den att det var tomt utan någon fotboll på TV nu när EM är slut. Jag är en person som faktiskt inte tittar på TV speciellt mycket under året som går. Trots att det här hemmet har flera apparter så är det just ingen som ser på TV förrän kanske sent på kvällar och nätter. Då blir det oftast någon inspelad film.
Jag är verkligen ingen TV-människa och mina arbetskamrater berättar om än det ena och än det andra som de sett eller serier som de följer och jag är hopplöst akterseglad och vet inte vad de talar om. Jag föredrar nog att lyssna på musik och lyssna på olika program på radion. Lite lagom nördig så där.

Men så kommer sommaren och då blir det helt annorlunda. Då sjungs det uppe på Skansen, det fixas i sommartorp, Ernst smeker olja på sparrisen och det mördas hej vilt i den lilla engelska byn Midsomer. Ganska skön blandning som hör sommaren till tycker jag. Men man kan ju faktiskt undra om det finns några kvar att ha ihjäl i den där byn Midsomer?

Stan är full av vatten.....

Det är skönt att stan är så full av vatten som den är. Man behöver inte gå länge förrän man träffar på det. Som ni vet så är det ofta som jag går längs kajerna och stränderna i den här stan. Här kommer lite sommar i Stockholm som har fastnat i kameran den senaste tiden. Klicka upp bilderna och följ med mig! Som vanligt är det tidig morgon när jag är ute.

En vanlig syn på sommaren är alla stora skepp som kommer från hela världen och ligger vid stadens kajer.

Båtar i alla storlekar och åldrar finns det gott om.

Det är lätt att ta sig in till staden med egen båt. Här kommer en in i Djurgårdskanalen.

Gröna Lund är ju välkänt för de flesta. Om man skulle tappa taget i berg och dalbanan så hamnar man nog i sjön. Nära vattnet är det i alla fall.

Träden som leker i vattenytan är en vanlig syn längs stadens stränder.

Alla dessa broar. En del stora och en del små.

En del av Kungsholmen

Stockholm är vackert när det regnar också....

Utsikten från ett av mina favoritställen på Djurgården. Här äter jag ofta min sena middag och tittar på stora och små båtar ute på vattnet.

Och som måsarna i Kungsträdgården är jag fortfarande kvar i stan......Knasmåsar vad gör ni här? Jag vet en liten ö där ute som ni kan bo på. Där är det lugnt och skönt och de enda grannar ni får är era kompisar och lite andra fågelindivider. Iväg med er! Jag kommer snart efter....

Havsbrist.....

Kan ni förstå hur man kan gå omkring och längta till en brygga? Vid den här rostiga ringen har jag gjort fast båten så många gånger så det går inte ens att räkna. I ur och skur och på alla möjliga och omöjliga tidpunkter på dygnet. Det är alltid en sån speciell känsla att komma iland på bryggan och känna att "ja visst ja, det är så här det är". Ön lyckas alltid att beröra mig med sitt väsen varje gång jag kommer dit efter att ha varit borta från den ett tag.

Egentligen kan jag inte åka ut nu. Men det känns som om jag ändå borde dit en kort sväng i alla fall. Sitta en stund och se på havet och naturligtvis bada i det. Kanske till och med sova en natt där ute. Kan man bli sjuk av havsbrist?
Jag kan nog det, men jag påminner mig själv om att jag faktiskt älskar Stockholm och det ÄR så vackert här på sommaren....

Ska vi slå vad om hur länge jag klarar att vara kvar här innan jag måste iväg? Vad tror ni?

Bokfrukost

Nu börjar jag äntligen komma in i det här med att vara ledig. Lata mornar med frukost som får ta tid. Inga tider att passa, inte så många i alla fall. Lite pyssel ute på taket med att måla spaljéer och plantera och fixa med blommor. Tänker bygga och sätta upp ett skyddsnät där ute så att katterna kan vara där utan sele.
Just nu läser jag Linda Olssons nya bok: "Sonat till Miriam". Jag tycker det är så skönt med sommar för då har man tid att läsa mycket mer. Vad läser ni just nu eller vad har ni tänkt att läsa den här sommaren?

A Londongirl in New York......

Först var det toksvårt att få några biljetter. Trodde alla lämnat stan men tydligen inte. Idag var det premiär och alla som var kvar i stan och dess omnejd skulle visst gå och se den. Men till slut så hittade vi i alla fall biljetter. Tänkte först att vi skulle behöva åka till Uppsala för att se den.
I kväll har jag alltså varit i New York några timmar......

Midsommar

Mina känslor för den här helgen är väldigt blandade. Tycker att midsommar är en helg som lätt kan bli en helg full av måsten och hets. Min favoritmidsommar är den som framför allt innehåller en massa lugn och ro ute på ön. Att få vara där ute och uppleva allt det som ön och havet runtomkring erbjuder är som balsam för själen och plåster på hjärtats alla skrubbsår.

Att gå och skrota ute på ön och naturligtvis göra allt det där som hör till med sill, färskpotatis, jordgubbstårta men ändå ingen stress. Inga måsten bara det som man själv vill göra.

Sätta en vacker bukett av nyponrosor på bordet. Vila ögonen på havet och om kvällen skulle kännas sval, tända en brasa i spisen. Bara vara i nuet och njuta av den vackra naturen.

Sitta och läsa en bok och höra ljudet av musiken från dansen som sveper över vattnet från den stora grannön i väster. Klappa en och annan katt som kommer förbi när de är ute på sina äventyr på ön.

Sen när alla gått och lagt sig och juninatten är sådär underbart vacker och ljus, gå en promenad över ön med hunden i hälarna. Sitta en stund vid Lillstugan längst ute på klippan och känna doften från havet. Gå stigen genom ljungsnåren tillbaka till stora huset, gå ner på grillbryggan och ta kvällsdoppet, sen stå där och huttra insvept i en handduk en stund och andas in hela sommarnatten innan det är dags att krypa ner under täcket....

Så är den min midsommar som jag skulle vilja ha den.....

Men i år är allt annorlunda, fullt av längtan efter det som inte är. Vi firar midsommar på sjukhuset hos sonen och gör det bästa av det. Jag vet att ön ligger kvar där ute och väntar på mig....till en annan gång, en annan midsommar. Det känns som ett annat liv....

Till er allihop som antingen ni firar midsommar eller inte, ni kanske jobbar för fullt, eller var ni än är och gör så önskar jag er en skön helg och hoppas att den blir precis just så som ni vill.

Roxy på restaurang i Gamla Stan....

Kom igen nu matte! Vi ska ju hem och titta på fotbollen. Jag ska ligga bredvid dig i soffan och heja på Sverige. Sörpla i dig det där kaffet nu och kom!

Söndagsmorgon

Stockholmsmorgonen är så glittrande vacker idag. En Waxholmsbåt kommer in från skärgårdens öar. Solen börjar värma och det blir nog en jättefin dag.

I går kväll när vi skulle gå ut sista hundpromenaden mötte vi vår granne och fotbollskommentatorn i trapphuset. Han som brukar sitta i den här bubblan i Kungsan och prata på kvällarna. Vi suckade tillsammans åt Spaniens sena mål i matchen. Vi hann bara runt kvarteret med hunden och sen när vi kom hem och slog på TV-n satt han där i rutan och pratade fotboll.
Idag på morgonen när vi promenerade förbi så såg vi att Tilde de Paula hade en gäst men inte vem det var.

När vi kom hem så såg vi att hon intervjuade Martina Haag som kommit ut med en ny bok. Jag har inte läst nåt av henne. Någon som vet nåt om hur hon skriver? Jag skulle behöva boktips inför sommaren.

Så nära.....

Synd att han hade ont i knät. Men han fick till ett i alla fall. Trist att de inte fick vinna. Tyckte de var värda det i kväll.
Mäh, vad är det? Ni fattar väl vad jag talar om?

Snart....

Snart har jag sommarlov. Stockholm är vackrare än någonsin och snart kan mitt uteliv börja.

With a little help from my friends.....

Jaha nu är det dags igen. Tror ni jag packar? Nej som vanligt gör jag inte det. Den här gången är det värre än någonsin.
Det är med så blandade känslor som jag tar mig an den här resan.

I måndags kom min älskade kollega och berättade att han fått ett erbjudande om att pröva ett helt annat jobb och trots att det var väntat så blev jag jätteledsen. Vi arbetar så bra ihop och vårt samarbete har hela tiden varit nära och vi har haft så roligt med vår klass. Jag hade hoppats på att vi skulle fortsätta vårt härliga jobb tillsammans i höst.

Efter den nyheten så bar det i väg till sjukhuset för ett möte som nog var det allra jobbigaste jag har varit med om i hela mitt liv. Det känns så hopplöst när man som mamma inte har vingar som räcker till att skydda sitt barn.

Det här har gjort att jag bara går omkring och är ledsen och orolig. Jag vill inte alls åka till London och DET gör mig ännu mer ledsen. Det är liksom inte alls likt mig....

Men så säger hon då min vän och kollega att det är klart att jag behöver komma iväg. Hon som vet allt om mig och känner mig så väl. Hon sitter där och lyssnar och jag tycker bara synd om henne för att hon har en sån sorglig och trasslig vän.

Och han som också ska till London och som absolut måste byta jobb till hösten, han ser så bekymrad ut och säger att jag får vara som jag vill. Jag åker med på mina villkor. Om jag vill ligga på hotellrummet och gråta och titta på Sky News så är det ok. Bara jag åker med. Det går att vara ledsen i London också. Han känner mig så väl han också.

När jag kommer hem från jobbet idag så ringer jag till min kära vän på andra sidan stan och öser ur mig allt det ledsna och hon tar sig tid och lyssnar, som alltid. Jag lyssnar på hennes klokheter och jag hör ju att hon säger en massa sanningar. Sånt som att jag måste tänka på mig själv ibland.

Jag sätter på musik och Tracy Chapman och just den här låten passar bra ihop med min deppiga stämning idag.



Jag skickar en tacksam tanke till kära Annika i Reston som påminde mig om en bok som jag vill läsa om. Jag ska ju vila hälen och sitta på något Starbucks eller ligga på en filt i någon park så alltså tar jag med mig "Stjärnor utan svindel"

Och så plötsligt när kvällen kommer och jag för femtielfte gången tänker att jag borde inte åka med till London. Jag är för ledsen, jag förstör de andras resa, jag borde vila min häl. Allt det där tänker jag och då.....plötsligt hamnar mina ögon på posthögen och där ligger ett vykort från London.....
Jag vänder och läser:

"Lisbeth

Jag förstår

Vilken puls, fantastiskt vänliga människor,
vila för själen i parkerna,
Starbucks
Allt toppades av ett fantastiskt väder.

London väntar på dig nu min vän!

Många kramar
Linda och Micke "

och då kommer tårarna igen.....för vilken gång i idag vet jag inte men jag blir alldeles varm och tänker att de där orden och det där kortet kom verkligen i rätt tid. Tack Lindalotta!

Det är klart att jag ska åka till London i morgonbitti.

Tre månader.....

Efter en ovanligt tuff dag så kändes det skönt att bläddra fram de här bilderna som gör mig så glad bara jag ser dem. Jag lånade ut min kamera till lilla Baby-girls mamma S och se så fint det blev!


Förstår vad som menas med att sova sött när man ser henne. För visst är hon söt när hon sover!

Och ett charmtroll när hon är vaken!