Födelsedagsfirande

Här kommer i farten några bilder från en underbar helg. Lilla v som nu är tre månader är så här glad och världens goaste bebis. Hon har minsann ett mer ovanligt namn än en viss prinsessa men inte skrivs det några löpsedlar om det inte. Skönt att inte behöva vara en kändisbebis. Men fotograferad är hon redan massor och precis som sin storasyster kommer hon att vara van vid att hennes farmor och farfar ständigt knäpper bilder på henne.

Vi firade storasyster som fyllt fyra år i veckan hemma hos yngsta sonen. Det är alltid så roligt tycker hon att komma hem till sin farbror och hälsa på där. Paketen innehöll allt möjligt från frön att så till den här älvdräkten som en viss farmor inte kunde motstå. Den blev såklart mycket uppskattad.

Vad har en älva egentligen i sin handväska tro?

Hemlagad hallontårta var så gott och det var inte utan att man fick sommarlängtan till ön och solmogna hallon där ute.

Men om man är bara tre månader är ju livet lite orättvist ser hon ut som hon tänker. NÄR ska man egentligen få smaka på hallontårta? (hon fick bara lukta på ett hallon och det såg ut som hon kommer att tycka om det när det väl blir dags för den menyn)


I kväll ska vi till Operan och se Svansjön.....något som jag sett fram emot länge nu. 

Romantiska platser....

Romantiska platser var dagens tema och jag går till bildarkivet.....och vad hittar jag? Jo, bilder på mina drömmars stad. Det är väl knappast någon som undgått att förstå här att jag bär på en stor kärlek till den här platsen. Kan man tycka att det är något romantiskt med den här staden då? Jag vill nog påstå det. Men när är den som bäst? Är det en dimmig morgon på hösten när solen går upp och målar fasaderna i Gamla Stan i guld?

Eller är det en vinternatt när snön har bäddat in hela staden i ett vitt täcke och man sakta tar en promenad efter en  god middag på någon mysig restaurang?

Tysta ligger gränderna i vinternatten och det är så långt ifrån sommarens glam av turister som man kan komma.

 Nätter som är magiska och nästan overkligt vackra. 

Eller är staden som bäst när man kommit tillbaka till den  i augusti efter att ha varit ute i dess skärgård? Då när man bara vill sitta under äppelträden på Rosendals trädgård och se när solens sista strålar går ner. Läsa, dricka ett glas vin och bara njuta av sommarkvällen.

 Eller när den blå timmen ger staden ett alldeles särskilt ljus.

Men det är klart att en romantisk middag kan man även få på ett hotellrum i London om det kniper. Det är ju inte alls så dumt i rätt sällskap och gärna då på favorithotellet "The Leonard" på Seymour Street.

 Men får jag välja så är det ändå den där middagen ute på den lilla ön som blir mitt val.

Kvällar på ön då man ser solen gå ner och man sitter ute långt in på natten. Hämtar en filt och en fotogenlykta och sitter ute en stund till och ser månen komma upp över havet. I mina ögon finns det inget som kan mäta sig med det.
Ja, det kan nog räknas som en romantisk plats eller vad tycker ni?

Romantik på gång.....

I morgon är vi några stycken som bloggar om romantiska platser i våra liv. Annika, Lotta och jag har på våra bloggar fått ihop ett antal bloggvänner som är med på temat. Här nedan är listan på vilka det är. Hoppas vi har fått med alla. Saknas det någon som vill vara med så hojta till så kan vi länka till era bloggar.....och ni vet ju att jag hoppas på att även om ni inte bloggar om det här eller kanske inte ens har en blogg så vore det roligt om ni i alla fall berättar om vilka platser ni upplevt som romantiska.



Lotta
Annika
Karin
DesireeSahra
Channal
Fourmom
Kalaslotta
Coola Anna
Camilla
Anne-Marie
Marie
Mossfolk
Eleonora
KlimakteriehäxanPostadress Torslanda
Nässelblom och Choklad

Isläget

 

Förra helgen var vi ute och gick igen på Riddarfjärdens is. Det var strålande solsken och massor av människor var ute och gick. En del åkte skridskor och några skidåkare såg vi också. Det är en härlig känsla att gå på Stockholms isar när de väl lägger sig ordentligt och håller för det. Lite speciellt är det också att kliva ut på det som i vanliga fall är vatten och se stan från ett annat håll. 

När jag går på isar här så tänker jag alltid på min barndoms isar. Längst ner i Stockholms södra skärgård på en liten ö är jag uppvuxen och då är det självklart att det blev en hel del vintrar då man gick över isen. Ön som jag bodde på hade och har fortfarande en bro över till fastlandet och stan men det var oftast snabbare att gå rakt över isen när man skulle handla eller när jag skulle till skolan.
När man vaknade på morgonen och åt frukost så var det en fråga man alltid ställde till mamma och pappa om man kunde gå över isen. Kunde man det visste man ju att man inte behövde skynda sig lika mycket som om man skulle behöva ta vägen över bron.

På vintrarna skottade min pappa och grannbarnens pappor ofta upp så att vi hade en isbana på isen att åka på. Vi satt nere vid våra  bryggor och knöt skridskorna och sen åket vi för fullt. När isen började gå upp hände det att vi lekte på isflaken utanför bryggorna. Man stod på ett flak och så hoppade man till nästa och det gällde att varken bli blöt om fötterna eller missa.  Det fick man inte såklart. Jag tror att min mamma aldrig förstod att hennes yngsta dotter lärde sig hur man gjorde när man "jumpade" på isen. Hon trodde nog att det var mina bröder som mest höll på med sånt. Men vi höll alltid till där vi visste att det inte var så djupt om vi skulle ha gått igenom.
När vi var små fick vi alltid lära oss hur isar fungerar. Var de kan vara svaga osv. Vi hade isdubbar och visste var det var säkert. När jag skulle förklara vad isdubbar var för mina skolbarn häromdagen så visste ingen vad det var för något. Ska ta med mina nästa vecka och visa dem.

Några gånger de senaste åren så har vi gått ut till vår lilla ö över isen. Det är en väldigt speciell känsla att se den långt borta och komma gående över isen. Självklart utrustade med isdubbar, livlina och ispik.

Vad tycker ni om att gå på isar? Åker ni långfärdsskridskor kanske? Har ni något förhållande till isar eller är is bara ett tillbehör i drinken? ;-)

Era romantiska platser i livet.......en bloggutmaning.

Annika i Reston som skriver bloggen Life in the suburb berättade att hennes hemort Reston i Whasington blivit utsedd till en av USA's mest romantiska platser.  Efter att ha följt hennes blogg i många år så vet jag att det är väldigt vacker miljö hon bor i och det har vi fått ta del av många gånger när hon lagt ut bilder därifrån.
Vi kom på att vi skulle be våra läsare att skriva om sina romantiska platser.....en bloggutmaning till er alla.
Lotta som skriver bloggen Charmigt sa Charlie hoppade på direkt. Vi tänkte att vi alla lägger in våra blogginlägg om våra romantiska platser nästa vecka onsdagen den 22 februari så har ni lite tid på er att leta bilder i arkiven eller ut och fotografera tills dess.

Skriv gärna en kommentar om ni antar utmaningen och vill delta så försöker vi sammanställa en lista på vilka som är med.

VAD är då en romantisk plats? Självklart är det helt och hållet er egen tolkning.....det kanske är i ert närområde, eller en plats ni upplevt på någon resa, eller .....ja ingenting är fel här, det finns inga begränsningar eller svåra regler för att anta den här utmaningen. Kom igen nu så delar vi med oss av romantiska platser till varandra!
Om man inte har någon blogg men ändå vill vara med i utmaningen kan man självklart göra det genom att kommentera och berätta om sina romantiska platser i kommentarsfältet. ALLA är välkomna att delta!

Snöprickiga bilder och bloggawarder.....

När vi precis hade gett upp hoppet om att det skulle bli någon riktig vinter med snö så kom den. Så här såg det ut för några veckor sen när det började snöa i Stockholm. Det suddiga och luddiga i bilderna är alltså snöflingor och vi stockholmare hamnade såklart i två läger.....de som tycker att det här kunde vi ju lika bra hoppat över och de som tycker att är det vinter så är det snö som hör till bilden. (Ni som känner mig VET ju vad jag tycker)

Vad har hänt sen senast....ganska mycket faktiskt. Värst var när lilla bebisbarnbarnet fick åka till sjukhus och ligga där några dygn förra veckan. Bäst var när hon fick komma hem igen och alla andades ut. Lilla skruttan med sina lugna och underbara föräldrar. 

Vad mer...jo jag fick till min stora glädje två awarder från två av mina favoriter i min bloggfamilj!  Jag är verkligen inte bortskämd med såna.  Stort och varmt tack till Monica och Eva! 

Monicas blogg hittar ni här och gå gärna in där och se hennes helt underbara kull av nya små kattungar!  Monica och jag har aldrig träffats konstigt nog för det känns som vi känner varandra så väl hon och jag....men så kan det vara i bloggvärlden. Vi har pratat med varandra många gånger i telefon och både skrattat och gråtit ihop.....(Monica jag glömmer aldrig när du ringde ut till ön och berättade om "min" lilla kattunge som dött!) 

Eva är en annan bloggvän som målar helt underbart härliga tavlor. Hennes blogg är full av vackra fotografier och klokheter. Klicka er in på hennes blogg här och vidare till hennes hemsida och njut av fina bilder och

tavlor. Drömmer om att hon någon gång ska måla  min lilla ö i skärgården eller någon bild från Stockholm. Men en härlig ängel har jag i alla fall som i somras landade på min sovrumsvägg ute på ön.  Är så glad för den ska du veta Eva!

 

Nu är det då meningen att jag ska lämna vidare mina awarder till andra bloggare. Välja ut fem.....förstår ni hur svårt det är!! Jag klarar inte det. Nej jag skulle vilja välja att ge ALLA mina favoritbloggare som jag räknar in i min "bloggfamilj" de här awarderna! Ni vet själva vilka ni är allihop det är jag säker på. Dessutom skulle jag vilja ge dem till mina läsare som bryr sig om att kommentera och tala om att utan er skulle den här bloggen helt och hållet dö! Utan kommentarer överlever vi inte här i Tankevågorna. Men jag vill även skänka lite kärlek över till er alla som är inne och läser och inte skriver. Jag ser ju på räknaren hur många ni är och det ger ju såklart en härlig känsla av att veta att ni finns. Skulle vara så roligt att höra av er ibland med någon kommentar så att jag vet vilka ni är....

 

Det första som kom upp på väggen i vårt alldeles nya sovrum ute på ön var den här fina ängeln från Eva.

Ulriksdals Slottsträdgård

Ulriksdals Slottsträdgård är en av mina absoluta favoritplatser som jag ständigt och jämt återkommer till. Ni som känner mig vet ju att det är där man ofta hittar mig på helgerna. Många gånger har jag haft bilder därifrån här på bloggen. Nu kommer en bildkavalkad till här. Häng med om ni vill och orkar ta er igenom alla bilderna!

Utanför växthuset ligger snön på marken men här inne bjuder man på videung och pärlhyacinter, en liten föraning om vad som är på gång....

Kanske en ny bostad med veranda till småfåglarna ute på ön?

I självplocket finns massor av underbara tulpaner.

Hängande vas skulle jag vilja ha.

Det händer ofta att vi äter lunch på helgerna på caféet som har så mycket gott. Antingen blir det en av deras goda soppor eller som här en laxsmörgås.

En del kan till och med få i sig såna här. Allt är hembakat och lagat med fina råvaror.

Vi köade i kassan för att köpa frön....inte för att det är dags att så utan för att det är så härligt att ha dem och för att ge bort några också. I kassan låg trädgårdsmästarkatten som vi alltid hälsar på när vi ser honom. Någon hade lagt en ylletröja på disken och precis som katter gör så hittar han den varma, sköna platsen.

Han är väldigt lik vår älskade Merlin tänker jag jämt när jag ser honom.

Max Magnus Normans katter i stan....

Idag i DN så läser jag om konstnären från norr som flyttat till Stockholm och nu sprider glädje med sina katter på oväntade ställen i stan. Det var en av hans katter som jag såg i vattnet i mitt förra inlägg. Jag ser fram emot att få syn på flera av hans katter på mina promenader. Det finns så många vackra och pampiga lejon i egenskap av statyer i vår stad och jag tycker att Normans katter verkligen passar in och hör hemma här. En riktig glädjespridare är han den här konstnären.

Här är länken till DN

Staden vaknar....

Katt över bord! Har Chapmans skeppskatt tänkt sig en simtur mitt i vintern? Vi var på morgonpromenad på Skeppsholmen förra helgen när jag  får syn på katten i vattnet. Ser den sådär i ögonvrån som hastigast först och hjärnan hinner tänka tanken: Rädda katten! Men den vill såklart inte alls bli omhändertagen. Nej den vill nog stå där och se om det kommer en liten frukost simmande som den kan fiska upp.

 Borta på Skeppsbron på andra sidan lyser fortfarande julgranen.

Att gå längs Stockholms kajer när det är tidig morgon är bland det bästa jag vet. Älskar när staden vaknar och det spelar ingen roll vilken tid på året det är. Det är alltid lika vackert.

Från båtarna känns doften av någon som eldar med ved och det sprider sig också en doft av kaffe. Vi hälsar på en man som kliver av en båt och går och hämtar morgontidningen i sin brevlåda. Där på andra sidan ser man ljuset från Junibacken. Där brukar barnbarnet hålla till och leka. Hon får väl snart ta med sig sin lillasyster dit och visa henne hur man gör.

På vägen hem stannar vi som vanligt till vid Fabrique på Scheelegatan och handlar frukostbrödet. Det blir ett levainbröd och för en gång skull är det inte kö ända ut på trottoaren. Egentligen är det inte så konstigt att det blir långa köer till det här bageriet för butiken är så liten. En rad med människor går in om man står tillsammans axel mot axel...de andra får vänta ute. Bara som ett hål i väggen.

GRATTIS!

Idag fyller en av mina bloggvänner år. Stort GRATTIS till Lena! Här är en länk till hennes blogg.

Det var en kväll förra året i april som Lena var på kurs här i Stockholm. Hon hörde av sig och undrade om vi skulle hinna träffas. Vi skulle ses och äta en bit mat i närheten av Centralen och vi hördes på mobilen och Lena berättade var hon satt och väntade på mig på mig på Centralen. Bra då kommer jag, sa jag och och avslutade snabbt för jag var ju på språng dit. Kom på mig själv att jag hade ju inte en aning om hur min kära bloggvän Lena ser ut. Hur ska jag hitta henne då? Hon skulle sitta vid en  stor resebyråskylt men när jag kom dit var det en massa människor som satt i långa rader där på bänkarna och väntade....så typiskt mig! Jag tittade ut över alla de där människorna och tänkte vad GÖR jag? Men såklart tar jag upp mobilen igen och ringer.....ser en som tar upp sin telefon och svarar Lena....där var hon! :-)
Sen hade vi några mycket trevliga timmar med prat och mat innan hennes tåg gick tillbaka söderut igen.

Lena, egentligen skulle det vara en bukett med tulpaner på bilden men det får du nog med all säkerhet på riktigt idag. Så här kommer en liten trasslig sommarbukett från mig och utifrån den lilla skärgårdsön för såna är så typiskt mig på något vis.....man tar vad man har där ute på skäret. Hoppas vi ses igen snart!

När hjärtat svämmar över av kärlek.....

 På julafton kom hon då hem till oss för första gången.

 Nöjd och glad i sin farfars famn.

Världens snällaste storasyster gick in med liv och lust för det här med julen. Hon älskar verkligen julen och allt som hör till den.

 Lillasysters vän som är född i London samma årtal kom hem i tid för att fira jul med henne.

 Nu har det gått några veckor och hon växer för fullt och är en ljuvlig liten bebis såklart.

Storasyster är hur fin som helst med sin lillasyster. Är med och byter blöjor och nattar henne och engagerar sig för fullt. Men ibland måste man ju leka lite själv också. Plötsligt känns hon så stor där hon sitter och lär sig klockan på sin dator. Älskade ungar!