fredag, april 04, 2008

Önskedröm

Idag är fredagstemat vårblommor. Den här vasen med vitsippor är en gammal bild på min blogg som får gå i repris. I onsdags såg jag nämligen mina första vitsippor för i år. De stod mitt på ett bord i ett litet glas på sjukhuset när vi kom dit på kvällen. De var inte så många och med korta skaft var de plockade. Men det spratt liksom till i hjärtetrakten på mig när jag fick syn på dem. Åh, vitsippor, tänkte jag. Min mammas älsklingsblommor. De allra första för i år.

Mina tankevågor fick mig att inse att här och nu är vi på sjukhuset och det har blivit en ny årstid sen vi kom hit första gången. Vi har firat jul, nyår och påsk på det där sjukhuset. Det är tungt och ibland ofattbart sorgligt. Varje kväll har vi gått in genom sjukhusdörrarna och under tiden har årstiden växlat till en ny utanför dess väggar.

Tänk om man kunde öppna alla fönster på sjukhuset och släppa in våren och det fantastiskt vackra ljuset. Låta en varm vårbris svepa in i korridorerna och leta sig in på rummen. En vårvind som skulle föra med sig ljudet av måsarnas skrik och ge kraft och hopp om att livet vänder tillbaka!

30 kommentarer:

Bloggblad sa...

Jag känner för dig - vet ju hur den där tyngdkänslan känns... kram på dig!

Morgondimma sa...

Min favorit bland vårblommorna är Gullviva, men den får jag nog vänta på några veckor till.

Annika sa...

Vad kul att du har hoppat på fredagstemat, Londongirl. Jag och Anne i Oregon försöker komma på ngn smart lista så att vi alla kan skriva upp oss där.
Vitsipporna är på min ständiga saknar-lista så här om våren. Finns igent ljuvligare och svenskare...OJ, vad jag saknar det...Blåsippor också...
DU vet att jag känner så för er alla vad gäller det där sjh! Måtte det bli en bättring/ändring snart!!
Kramar i massor från mig!!!

Lullun sa...

Vitsippor, ja det är så mycket vår det bara kan. Jag känner tyvär alltför väl det där med att ha ett "andra hem" på ett instängt sjukhus, som man går till dagligen med blandade känslor. Jag hoppas situaitonen bättrar sig snar. Kram frå Grönland.

Lena sa...

Den känslan känner jag igen, att livet och årstiderna bara fladdrar förbi, när man åker mellen hemmet och sjukhuset vecka efter vecka , månad efter månad. Jag noterade hur vackert det var, men det blev just inte mer än så. Kramar till er.

Unknown sa...

Du skriver så fint att jag blir tårögd.

Var det lillen som hade plockat blommorna?

Har inte sett en enda vitsippa i år men jag ska ut idag och leta.

Love u

Unknown sa...

Förresten, vad himla skönt det var att få krama dig igår på jobbet. Det var så länge sedan vi sågs.

Tankevågor sa...

Bloggblad - Åh jag vet att du vet...Kram tillbaka!



Morgondimma - Gullvivor är sååå fina. jag vill ha såna på min ö. Där växer en annan favorit - Liljekonvaljer! :-)



Annika - Inte vet jag om jag fixar det där med teman varje gång men visst är det kul. Jag älskar när det blir först blått och sen vitt i våra skogsbackar! Blå och vitsippor är så fina.
Tack för att du tänker på oss Annika! KRAMAR i massor tillbaka!



Lullun - Då vet du hur det är att få ett andra hem på sjukhus...
TACK för dina snälla ord! En kram från kalla och snöiga Grönland VÄRMER massor! Kram tillbaka. :-)




Panter - Ja då vet du hur känslan kan vara. På något sätt ser man att det finns ett anant liv som pågår där utanför....men man är som i en bubbla....en sjukhusbubbla och livet där utanför är inte mitt.
Kramar till dig Panter!



Rosvik - Nej det var inte han som plockat dem....måste varit någon annan patient.
Så himla skönt att krama om dig och att ses en snabbis på jobbet igår. Jag skulle vilja smuggla med dig till grannlandet när vi åker....Om jag beställer en hytt till dig och mig så kan väl ingen säga nåt om det? Ta ledigt! Jag vill att du åker med! Please! Kramar i massor!
Love u' 2.

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Linda sa...

Jag hoppas av hela mitt hjärta att ni slipper möta ännu en årstid på det där stället.
Jag önskar så att ni får vara hemma, tillsammans...
Många varma kramar från ett grått och regnigt Skåne.

Lisa Christensen sa...

Här blommar vitsipporna för fullt. Jag hoppas också att situationen löser sig för er. Det låter tungt...

Hoppas ni får en god helg i alla fall!

Tankar från London

Tankevågor sa...

Lindalotta - Tror att det blir ytterligare en ny årstid där också tyvärr.... :(
Men du ska veta att dina varma ord och kramar hjälper mig! TACK!!! Kram tillbaka.



Lisa - Vad fint med vitsippor i London! :-) Ni har säkert alla parker fulla med påskliljor och körsbärsträd också? Varmt TACK för dina tankar!

cS sa...

Vilken vacker vitsippsbild. Vad det än är, så är ju sjukhuset ingen naturlig plats att vara på. Jag hoppas att det är situation som kan reda sig.

Bloggblad sa...

Vitsippor var mina föräldrars kärleksblomma... Varje vår plockade far en bukett åt mor och så var det en massa minnen som vi inte fick höra - men vi förstod ungefär ändå...

Anonym sa...

Vitsippan är nog en av de vackraste som finns, efter liljekonvalj och blålklocka!

Jag förstår att du/ni är i en jobbig situation och hoppas det ordnar sig...

Kramar

Evas blogg sa...

Här är det långt kvar innan vitsipporna blommar. Så jobbigt det måste vara att måsta besöka sjukhuset under en så lång tid. Jag har ännu så länge varit förskonad från det. Varm tanke till dig.

Unknown sa...

Ha vilken chock för vår kära ledning om jag bara dök upp där och var så där lagomt ledig.
Nja, jag vet när jag inte är önskad.
Och jag vet när jag är önskad med.
Vi får njuta av varandras sällskap i London ist. Det är ju snart?!
Kram

Humlan sa...

Vitsippor är nog den största av vårblommor, förmodligen för att jag har plockat så många buketter som barn.
Vilken underbar tanke, att låta en vårvind virvla runt all dålig luft, all instängdhet och allt sådant som finns i en sjukhusavdelning. Att få in lite ljus, frisk luft och en doft av vår, det skulle nog kunna underlätta tillvaron för många sjuka och deras anhöriga.
Jag hoppas och önskar er verkligen en vardag utan sjukhusbesök och bekymmer!
Kramar

Anonym sa...

Det där med fönstrena...undrar om det är omöjligt. Tanken är ju bara så underbar precis som du som gör dessa besök.

Kramar dig hårt och varmt

Elisabet. sa...

londongirl: jag vet förstås inte vad som händer hos dig, men jag anar.

Varm kram från en trött E.

mossfolk sa...

Ja, tänk om man kunde göra så; släppa in våren, fågelsången, doften, ljuset, den ljummare vinden.
Jag kan bara gissa hur ni har det, men jag hoppas hoppas att det blir bättre snart!
Kram

Anonym sa...

vi får gå ut och leta

Tankevågor sa...

CS - Roligt att du tycker om mina vitsippor. Nej det är ingen naturlig plats men som det är nu så har det onaturliga livet blivit naturligt. Jag hoppas också.



Bloggblad - :-) Min mamma fyllde år i vitsippstider i maj och min storasyster plockade alltid en bukett till henne. Jag tror att min syster har fortsatt med det än idag...



Marskatten - Liljekonvaljer är underbara! Växer massor på min lilla ö. Det är härligt med vårblommor. Jag hoppas också att det vänder till det bättre någon gång. Kram



Eva - Kan förstå att det är lång tid innan dina vitsippor orkar fram. Tack snälla du för dina tankar! Det ÄR ett tufft liv att ha sitt barn på sjukhus och inte veta utgången.



Rosvik - BEHÖVER DIG!! Snälla åk med! Vem som helst kan ju åka båt till Finland eller hur?
Om precis två månader är vi i London! :-) Kramar



Humlan - Mmmm... vitsippsbackar i skogen är ju såååå vackert! :-)
Tack snälla du för dina fina ord! En sån vardag är som en ouppnålig dröm för mig....har varit det länge nu. Kramar



Gunnel - Åh, kära Gunnel om du visste hur mycket jag behöver det! Varmt tack! Din kram betyder mycket. Kramar och snörvlar tillbaka här!



Elisabet - Kära vän jag förstår att du är trött nu! Tänker på dig hela tiden. Var rädd om dig! Hoppas du fick sova. Kramar



Mossfolk - Tänk om det gick att få en virvelvind av vårlig friskhet, värme och glädje att virvla runt och göra min älskade pojke friskare! Jag ger inte upp. Kramar till dig.


Hannele - Jag letar alltid....efter ny ork, lite till.

Sabina sa...

Ååå vännen, mina tårar rinner ner på kinderna när jag läser detta. Jag vet så hur jobbigt det är. Hur ens hjärta nästan går sönder, för man vet ALDRIG hur dom mår.
Den värsta av smärta när ens fantastiska underverk mår dåligt.
Önskar så som du att man kunde öppna alla fönster in till sjukhuset så alla, ALLA kunde få en doft av vår och solsken.

Kramar om dig hårt.

Tankevågor sa...

Sabina - Ja du vet ju hur tyngd man blir av all sjukhusmiljö du med. Just det där att man inte vet hur "dagsformen" är idag...och hur fysikskt och psykiskt jobbigt det är att kämpa när det är en dålig dag...

Just nu är jag så oändligt trött...ibland tror jag att vi aldrig kommer ut därifrån. Men så tänker jag bara ibland...för det mesta försöker jag tänka tvärtom!!!

Men kära vän...vi borde varit med Gry's plan du och jag!!! Eller hur?? Massor av kramar till dig!

Sabina sa...

Ja du å jag borde så ha haft ett varsitt säte brevid varandra på Gry´s plan=)
Jag tycker så synd om dig och din familj.
Ta hand om dig.
Kram

Anonym sa...

Vad ska jag säga... Jag bara önskar så mycket jag kan, att allt ska bli bra för er. Snart.

Varma kramar härifrån.

Tankevågor sa...

Sabina - Tänk vad skönt det hade varit att bara flyga iväg och byta miljö....KRAM



Monica - Åh TACK Monica! "Snart" är nog för tidigt är jag rädd. Kram tillbaka till dig.

Anonym sa...

Vitsippor är för mig det stora vårtecknet. När sipporna tittar fram finns det hopp om vår, sol o grönska inom snar framtid.

Tankevågor sa...

Mia - Du har alldeles rätt i det. :-)