Så kom det då till sist det så efterlängtade lovet. Jag sitter här och funderar över varför det alltid ska bli så hektiskt de sista dagarna varje år. När jag tittar tillbaka på den här veckan är det ofattbart att så mycket fick plats på bara en vecka. I tisdags åkte vi ut med vår klass till Grinda i Stockholms skärgård. Vi fick en helt underbar dag och havet var varmt. Vi badade och lekte länge i vattnet så killarna och tjejerna i 2B fick se vilken säl till fröken de hade. Jag kan verkligen rekommendera en tur ut till Grinda. Det finns affär, stugby, tältplats, värdshus med jättegod mat och café. Badklippor, sandstränder, hagar med hästar och får och vackra strandängar möter en när man går över ön. Det är lätt att ta sig ut dit med Waxholmsbolaget.
I onsdags hade vi skolavslutning och de traditionella bilderna på barnen och sina lärare skulle tas av föräldrarna. Jag tycker alltid att det är så speciellt att veta att de där bilderna hamnar hos mor och farföräldrar runt om i världen eftersom många av våra skolbarn har sina ursprung i andra länder än Sverige.
Sen skulle vi arbeta torsdag och fredag med att plocka ihop i klassrum och allt annat som ska göras innan det var dags att gå för den här terminen. Usch, vad mycket det var att plocka i eftersom min kollega och jag dessutom inte ska vara kvar i just det klassrummet till hösten.
Den här skolavslutningen var lite vemodig eftersom vi var tvungna att ta adjö av kollegor som slutade på vår skola. Det är aldrig roligt när människor som trivs inte får välja själva att vara kvar. Skolans ekonomi styr alltid till sist. Men vi som har varit med ett tag vet ju att i augusti-september står vi där och behöver våra elevassistenter igen och skolledningen får börja lätta på plånboken och leta folk.
Jag ser fram emot hösten då jag ska börja om igen i förskoleklass med två kollegor som jag tycker så mycket om. Vi ska nog få roligt ihop med tjugo små glada och mysiga sexåringar.
Nu är det inte långt kvar innan den här fröken samlar ihop cirkusen här hemma och drar ut till ön. Den här sommaren ska jag försöka vara där så mycket jag kan. Förra sommaren åkte vi ju fram och tillbaka till Dalarna hela tiden. Vi skulle behöva en lugnare sommar i år. Kan man få önska sig det?
Då är det så skönt. Då finns det tid att bara vara. Det finns tid att tänka. Sitta i soffhörnet och läsa bloggar. Dricka ett glas vin och klappa en katt eller två. Eller gosa med en kramig hundvalp.
