torsdag, februari 21, 2008

Tankevågor vid Nybroviken

Det är tidig morgon och jag går längs kajerna vid Nybroviken. Det är inte många som har vaknat och den enda levande själ jag ser är en gatsopare som kommer ifrån parken. Dramaten sover och det gör alla båtarna också. Plötsligt hörs en koltrast drilla och den är så nära att Roxy och jag måste stanna och se efter var den är. Vi hittar den till slut uppe på en husfasad i ett fönster till Strand hotell och jag undrar om det sover någon där innanför och om de i så fall uppskattar fågelsång så här dags på morgonen.

Jag minns en gång när jag vaknade en tidig morgon på ett hotell och hörde en koltrast sjunga. Men det var i en annan stad. Plötsligt vindlar tankarna iväg och en längtan griper tag inom mig.


Solen börjar gå upp och där ligger båtarna som ska åka ut till Stockholms vackra skärgård om några timmar. Åh, ta mig med! Jag vill ut till havet, öarna och till mitt älskade lilla skär. Det är en sån vacker resa, alla tider på året att åka genom vår skärgård. Min längtan fylls på och jag tänker på mina klippor, stigen över ön och tystnaden som är där ute just nu.


Där på andra sidan ligger Strand där koltrasten satt och sjöng. Det måste vara ett av Stockholms vackrast belägna hotell. Om jag var turist i den här staden skulle jag vilja bo där. Egentligen skulle jag nog vilja vara just det någon gång, turist i min egen stad. Det lyser i tornsviten högst upp, där många världskändisar sägs ha bott. Jag undrar vem som bor där den här morgonen? Någon gång när det är sommar och varmt skulle det vara mysigt att bo där. Tornsviten har en egen terass där man kan sitta och titta ut över stan.

Det finns en trevlig bar på det där hotellet som man lätt kan bli sittande länge i med trevliga vänner. Det har hänt mig flera gånger. Ni som har varit med här ett tag har nog läst om det. Jag tänker på det här med spännande möten i livet. I somras träffade jag tre bloggvänner just på den baren. Två av dem har jag träffat förut men en av dem var en ny upplevelse. Den här tjejen från andra sidan havet var i Stockholm och det skulle bli så spännande att ses för första gången.

Jag som aldrig är sen till möten var det just den här kvällen. Vi hade en kvällstid hos veterinären med vår gamla kattkille Merlin. Men till slut stormade jag in i baren på Strand och fick äntligen träffa mina bloggtjejer. Det blev en jättetrevlig kväll med många skratt och jag hade nog kunnat sitta där med dem många fler timmar.

Men nu är det tidig morgon i en annan årstid och åter igen sätter det stora längtanmaskineriet igång inom mig. Jag längtar till sommaren, varma kvällar och att bara få sitta ute i vår vackra stad med några eller någon man tycker väldigt mycket om.


23 kommentarer:

Linda sa...

Det går små rysningar genom kroppen när jag läser din fina text.
Du förmedlar känslan så att det verkligen blir fysiskt!
Jag kängtar också efter värmen...
Ljusa kvällar med vackra solnedgångar.
Lugn och ro.Tack för att jag fick följa med på er morgonpromenad.

Unknown sa...

Jag har alltid sagt det, du måste skriva en bok. Om livet, om möten, om vad som helst bara du skriver. Dina texter trollbinder och dina bilder berör. Så härligt! Tack för det.
Men du, ska du verkligen vara ute och gå med din häl????????? Jag har hört koltrasten viska att du ska VILA.
Love u

Tankevågor sa...

Lindalotta - Åh, tack för dina snälla ord! De värmer. Roligt att du ville följa med längs kajerna i stan. :)



Rosvik - Men älskade vän....NÄR skulle jag få tid att skriva? Men jag vet...det finns så mycket som aldrig skrivs här. Egentligen ett ganska otroligt, ibland filmiskt liv att skriva utifrån.
Men du det kan vi väl ta och reda ut nästa gång på Strand? Vi har ju en tendens att hamna där. Alltid lika trevligt där med dig!! KRAAAAAM
( ja ja ja ....jag vilar både häl och själ nu)

Klimakteriehäxan sa...

Du har verkligen fångat stan i dess bästa ljus, från dess bästa sida! Och en koltrast därtill, vad mer kan man begära? Fast jag har faktiskt aldrig varit i Strands bar vad jag kan minnas.

Jill Wegerup sa...

Vackert. På alla sätt.

mossfolk sa...

Vilken härlig morgonpromenad och vilka fina bilder.
Koltrastens sång måste väl vara trevligt att vakna till på morgonen. Och sthlm är en fantastiskt vacker stad...
Hoppas att dagen fortsatte som den började!

Annika sa...

Vad fint! Så fint du skriver, vännen! Poetiskt och vackert, man vill bara följa med, och man följer med i tanken på din promenad i världens vackraste stad...
När jag såg bilden på Strand hotell så tänkte jag genast på bloggträffen i somras. SÅ underbart kul det VAR!!! OCH som vi klickade alla fyra...Ja, ni andra kände ju varandra, men jag klickade med er!! Härligt minne, och det ska vi göra om i sommar igen!!!
Kramar i massor!!!

Unknown sa...

Strand = bäst! Där finns det många fina, roliga minnen. Tänk om vi hade hamnat där uppe senaste gången vi var där. Herre gud vad häftigt det hade varit.

Du kommer att skriva något någon gång det är jag säker på!!!!!!
Kramisar till dig och din ömma häl

Annika/ Det var så trevligt när vi träffades. Självklart gör vi det igen nästa gång du kommer till Sthlm. Kram

Anonym sa...

Så fint du har skrivit och jag skulle kanske lära mig att älska vår huvudstad jag med. Men jag upplever bara stress när jag är där...men du får det att låta på ett helt annat sätt.

Visst är det en skön känsla att kunna längta...vad trist det vore att inte ha den gåvan.

Hedgren sa...

Jag kan känna din längtan och förstår precis hur du känner (tror jag...). Vi har nog alla en längtan inom oss till nånstans/något. Ibland poppar den upp särskilt intensivt!

Anonym sa...

En bakgård inramad med sotigt tegel, ett par lysande röda pelargoner övergivna i en sprucken blomlåda, det begynnande bruset av en stad som gäspar och liksom sträcker på sig redo att börja en ny hektisk dag. Och genom det vidöppna fönstret för den svala morgonbrisen med sig koltrastens sång...

Kram

Villa Nian sa...

Även jag känner av den längtan du så bra förmedlar i din text. Vackert.

Visst borde man vara turist i sin egen stad. Bo på hotell, äta gott och bara gå runt och uppleva en massa :-)

Nässelblom och choklad sa...

Bilderna är så stämningsfulla och orden sveper med mig på din vandring. Verkligen fint...

Sabina sa...

Ååå jag skrev ett sådan lång kommentar så försvan den. Vad tråkigt.

Hur som helts skrev jag att det känns som om jag läser en bok, med dina vackra bilder och otroliga text. Man blir fast, vill ha mer.

Ta hand om dig min vän, kram//S

Anonym sa...

Det kändes som jag var där! Håller med de att du borde skriva bok.

Tankevågor sa...

K-häxan - Tack för dina ord! Strandbaren är bara en vanlig hotellbar. Inget speciellt märkvärdigt men trevlig personal och mysigt att ha båtarna och vattnet utanför. :)



Jill - ;)) Tack!



Mossfolk - Här vaknar vi ofta av just den fågeln sen när den kommit igång för säsongen. Inte dumt alls.



Annika - Visst var det härligt att ses och vi klickade ju trots att jag inte alls var så allvarlig som du hade trott att jag skulle vara! Fniss, fniss! Det ska bli väldigt kul att få ses igen. Massor av kramar! :)



Rosvik - Vet du hur nära det var att vi hade hamnat där!!! Det hade varit helt underbart. Någon gång...kanske. Massor av kramar! :)



Gunnel - Klart att stan kan vara sterssig och hektisk. Men det finns så mycket i den här stan som faktiskt visar upp en fantstisk miljö med vatten och gröna oaser. Jag är säker på att det finns ett Stockholm som du också skulle kunna tycka var lugnt och fridfullt.
Det där med att längta är jag nog expert på....vet allt om hur det är att längta. :)




Hedgren - Det tror jag också att vi har. Det finns alltid något man kan längta lite till smått som stort.



Trucken - Mäh!! Du retas med mig!! (Vaa! Låter JAG som våra sexåringar nu??) Ja, ja, alla har vi våra koltrastar.
Men det var vackert skrivet i alla fall av dig. Ibland är livet verkligen vackert. Kram



Tina - Visst borde man det! En tanke som jag faktiskt haft länge. Vi får de om det kan bli av. När ni flyttat till Skåne kan du komma sen och vara turist i Stockholm. :)



Nässelblom och choklad - vad fint att du hängde med på min promenad! :)



Sabina - Men vad fräckt av blogger att sno dina ord! ;)
Jag blir både glad och generad över dina snälla ord! Bok!!! Jag??? Äh, tokfia, du låter som Rosvik, hon är lika tossig hon!
Massor av kramar till dig! :)



Anne-Maj - Inte kan jag det heller!
Men jag är väldigt glad över att du fick den känslan du fick. Hoppas du klickar upp bilderna? Kan du se dem då något sånär???

Lilla P sa...

Hör du, du kanske borde fundera på att skriva för brödfödan! Uppskattar din fina text och dina fina bilder! Tack!!!!

Mia sa...

Du är en riktigt storslagen fotograf ju!

Evas blogg sa...

Underbar morgonreflexion! Det är något speciellt med tidiga morgnar, innan staden har vaknat. Ja din stad är verkligen en fin sommarstad.

Anita sa...

Du skriver mycket vackert Lodongirl! Jag tycker mycket om din text.

Trots jag inte längtar till Nybroviken....:)

Humlan sa...

Underbara bilder och fin text!

Den kvällen när vi var på Strand, du, Annika och Rosvik, var verkligen trevlig och rolig, och utsikten från den baren är verkligen avkopplande och avstressande.

Tankevågor sa...

Lilla p - Tack för dina fina ord! Men jag skulle nog svälta då! ;)



Mia - Jag är bara en glad amatör! Skulle så gärna vilja gå en fotokurs någon gång om jag fick tid. Roligt att du uppskattar bilderna. :)



Eva - Visst är det! Det vilar ett sånt lugn i staden så där dags och det är så skönt att vara ute då.



Smulan - Tack,vad glad jag blir! Jag brukar egentligen aldrig skriva så mycket alls här, men ibland kan jag inte låta bli. ;)

Tankevågor sa...

Humlan - Nu smet du mellan här. Visst var det en trevlig kväll där i somras! :))