söndag, december 12, 2010

Minuterna innan det smällde....

Kvart över fyra på eftermiddagen i går ställer vi bilen på Drottninggatan. Vi är egentligen på väg att köpa julgran men ska bara göra ett ärende först. Jag stannar till för att fota julbelysningen som glittrar över en av stadens mest besökta shoppinggator.
Vårt ärende i antikvariatet går fort och vi lämnar Drottninggatan och kör vidare alldeles innan det smäller.
Helt ofattbart att en självmordsbombare har slagit till i Stockholm!  Det skulle kunnat blivit en katastrof för alla de människor som fanns i närheten....
Nu sitter jag här med det tredje adventsljuset tänt och snöflingor utanför fönstret, äter frukost och tänker att i andra delar av världen händer sånt här, tex. i mitt älskade London. Men inte här i Stockholm, nej, nej, nej....det känns så svårt att förstå.

30 kommentarer:

Elisabet. sa...

Ja, oh så förskonade vi har varit för sånt här!
Och man lyssnar på nyheterna och tänker att man nog hörde fel? Inte i Sthlm, väl ..?
Jo, faktiskt.

bettankax sa...

Jag tänker att i vissa delar av världen är detta vardagsmat. Vi hör om det dagligen. Men förstår inte...

Tankevågor sa...

Elisabet - Jag trodde också att jag fattade fel först när jag hörde det på nyheterna....men jag SÅG ju på bilderna var det var någonstans.


Bettankax - Ja och jag tycker det är lika hemskt var det än är i världen.
(just nu har jag en pojke i min klass som åkt hem till sin mormor i Bagdad över julen....de ska inte vistas utomhus med barnen under tiden de är där)
Men man har så svårt att fatta att det är HÄR det händer....i lilla trygga Stockholm.

Sabina sa...

Ja det är faktiskt inte klokt att det händer här i Sverige, helt ofattbart faktiskt. Men som sagt lika illa vart det än händer i världen. Inget kul alls.

Hoppas du får en fin tredje advent min fina vän.

Kramkram

Tankevågor sa...

Sabina - Ja visst är det svårfattat.
Kom nyss från din blogg och läst ditt lååååånga inlägg och så får jag inte in min kommentar!! Blir så trött på blogger ibland!! Morr.
Ska försöka igen sen. Ska ut i julruschen nu. Hur kul är det just idag? Pust! Men det smäller väl inte VARJE dag nu får vi hoppas.
KRAMAR i massor till dig.

Lena sa...

Att våld och död som markering blir vanligare har jag svårt att vänja mig vid. Att det uppfattas som verkningsfullt sätt att protestera på, har säkert många förklaringar, men en är säkert att samtalet som lösningsmodell på alla nivåer inte fungerar längre. Beror det då på att somliga anser sig ha tolkningsföreträde och inte lyssnar tillräckligt eller har viljan att kompromissa avtagit?

Jag hoppas på en lugn och fridefull advent för alla.

Anita sa...

En fruktansvärd händelse. Vi har varit förskonade länge..

Önskar dig ändå en fin och skön advent i Sthlm!

Kram

Eleonora sa...

Det är riktigt otäckt och man får krypande otäcka tankar. Inte bra så här före jul. Vi har varit förskonade och hoppas att vi ska få bli det även fortsättningsvis.

Tack för din hälsning. Nu till något mer trivialt.
Stolen heter Howard och jag har inhandlat den hos Thehome. Showroom på Tegnérgatan 28 (Snett emot Strindbergshuset på Drottningg.)kolla på www.thehome.se

Skönt adventshelg. Kram kram

Bloggblad sa...

Hemskt! Jag hörde det på radion i morse... svårt att förstå!


Förresten, törs jag lyssna på Carol King? Den låten var central i min ungdom...

Tankevågor sa...

Lena - Ja det är något jag aldrig kan vänja mig vid heller. Så ofattbart är det att någon tror sig göra en god handling genom att ta sitt eget liv på samma gång som det skulle kunna skada och döda helt oskyldiga människor.
Nej jag vill inte tro att det ska vara så....att samtalet, medlingar och såna redskap är förverkade. Nej jag vill tro på det goda som segrare över de onda krafterna i världen. Det finns som väl är mycket gott som görs...


Anita - Ja vi har varit förskonade länge. Hade väl hoppats på att det skulle fortsätta så men det är väl blåögt....
Hoppas du har en skön fortsättning på söndagen du med!
Kram!


Eleonora - Usch ja vad otäckt det var!
Jag vet att det är namnet på modellen....har också kollat in dem som sagt. Men ville bara veta var du hittat din. Nu ska jag kolla in deras hemsida. Tack för länken!
Jag läste ( och såg på bild) någonstans i någon tidning att det gick att få dem med en sorts liten bricka i mässing att ha under hjulen, framtill....bra för mattor och golv. Men det var visst bara något tillfälligt erbjudande. Vet du något om det?
Kramar till dig!


Bloggblad - Ja det var otäckt och ännu mer obehagligt när vi insåg att det var mindre än en halvtimme efter det att vi lämnat platsen där det hände.
Jaaaa! Lyssna på henne du! Hon är så himla fin och hon sjunger den så bra...en skön inspelning. :-)

Humlan sa...

Visst är belysningen på Drottninggatan fin i år! Den är vacker och stämningsfull, men nu har dom ju sprängt bort den stämningen för många av oss.
Jag undrade också om jag läste rätt, om det verkligen var här i stan... dessutom är det ju tredje helgen i rad som det är något i min närhet...
Det vore inte dumt med julefrid nu, men det är väl för mycket att hoppas på!
Kramar

Tankevågor sa...

Humlan - Ja usch det har varit lite mycket nu och det här blev ju bara så otroligt ofattbart!! Självmordsbombare i Stockholm!
Julefrid....ja tack!
Vi får hoppas att den kommer till slut....jag är ju lite lätt stressad av allt möjligt annat som hänt här.
Men det vet du ju.
KRAMAR från mig och Roxy!

Rickard sa...

Vem bär ansvaret för självmordsbombarens idioti? http://enannandelavsmedby.blogspot.com/2010/12/vem-ar-ansvarig-for-sjalvmordsbombarens.html

Christina sa...

Gudskelov att han var klantig vad det verkar, annars hade det kanske blivit fler dödsoffer...vilket måste ha varit meningen antar jag.

Det hela känns helt osannolikt.

Tankevågor sa...

R - Ja det kan man ju fråga sig men hur man än vrider och vänder på det så är det ändå ofattbart.


Christina - Ja det har jag också tänkt. Tänk hur det kunde ha gått...
Men jag är orolig för hur det här kan få för konsekvenser och öka på den främlingsfientlighet som vi redan har känt av mer och mer den senaste tiden.

Stina sa...

Usch! Man vet aldrig vad som kan hända nuförtiden. Hemskt!
Kram Stina

Tankevågor sa...

Stina - Ja vad som helst kan hända. Det gäller att inte vara på fel plats vid fel tidpunkt.
Varm kram tillbaka till dig!

Christina sa...

Londongirl: Så tänker jag också och tycker synd om alla muslimer i Sverige.

Musikanta sa...

Som Mirren sa när jag ringde henne och var orolig -familjen bor ju i Stockholm. "Galningar finns överallt, man kan aldrig skydda sig helt från sådana. Tänk bara på den psykopat som mördade den lille pojken och damen i Linköping för några år sedan..."

Men för dig måste det ju kännas extra otäckt eftersom du befann dig så nära när det hände, både i tid och rum!

Julskyltningen på Drottninggatan är dock fortfarande lika vacker! Jag hoppas också att denna händelse inte spär på den islamafobi som redan finns i det här landet!
Kramar från Ingrid

Annika sa...

Ja, det händer ju överallt. TUR i oturen att det inte gick som planerat. TUR att han klantade bort allt. Blev alldeles kall då jag läste om det.
Men det där förhöjda hotet lever vi i DC-området med hela tiden, inget jag direkt tänker på. Men å andra sidan vet man aldrig då det smäller, och nu i juletid finns det många ställen som är tacksamma för självmordsbombare.
Fy fasiken...
Kram!!

mossfolk sa...

Usch, riktigt otäckt. Håller med Annika om att det var tur i oturen att planerna gick snett... och kan inte låta bli att fundera på hur det kan gå så snett för en människa att han gör en sådan här sak.

Tankevågor sa...

Christina igen - Ja det finns så mycket som känns obehagligt i det här.


Musikanta - Ja det är sant. Vansinnesdåd finns överallt. Som sagt...det handlar om att vara på fel plats på fel tidpunkt. Men man kan inte gå och tänka på att sånt här ska hända hela tiden...Nej då har de där galningarna vunnit. Fruktan är ju vad de är ute efter.
Kram kram


Annika - Jag förstår att ni lever med det där förhöjda hotet. Det hör ju liksom till den platsen i världen.
Visst är det otäckt när man tänker på det men man kan ju inte gå och oroa sig hela tiden.
Men enligt nyheterna så finns det planer på fler attacker i Europa i julhelgen och visst är det otäckt.
Vi får hoppas att det inte blir så utan att alla kan få den julfrid som vi så väl behöver...
Massor av kramar från ett snöigt Stockholm!!


Mossfolk - Ja det går ju inte att låta bli att tänka på hur det KUNDE ha gått....
Nej det är så svårt att fatta...jag gör det inte! Inte en sekund förstår jag hur det kan bli så att man tror att man gör ett hjältedåd om man bombar sig själv till döds och riskerar oskyldiga människors liv samtidigt.
Kram

Vonkis sa...

Ja det är läskigt och sorgligt att det kommit så nära, samtidigt som det inte känns helt oväntat på något vis.

Tankevågor sa...

Vonkis - Ja du har rätt. Varför skulle det inte kunna hända här lika väl som någon annanstans.
Men visst är det läskigt.

Camilla sa...

Så fruktansvärt!!!!!
Så sorgligt och så himmelens onödigt.
Jag har så svårt att ta in att det finns så mycket ondska & frustration i världen.
Ha en fin helg!

Hannele på Hisingen sa...

världen är märklig

per sa...

Det var bara en tidsfråga tyvärr. Att det skulle hända och kommer att hända igen får vi tyvärr ställa in oss på....

Eleonora sa...

Skön och härlig fjärde Advent. Allt gott till dig söta Lisbeth! Kram

Fresia sa...

Men fy fasen alltså!! Tänk att ni befann er så nära, hemskt.

Och det är lite knepigt detta, inte bara vad bomben gör "lokalt" utan konsekvenserna i relationerna efteråt. För jag ska innerligt erkänna att jag numera funderar på bomber när jag går på vissa ställen, undrar om jag är säker här eller där etc etc. Så en viss misstro har infunnit säg måste jag säga. Jättetråkigt!!

Ville eg bara önska dig en riktigt GOD JUL LG och hoppas att förkylningen gått över och att ni får en skön och avkopplande jul!
Hälsa maken också.
KRAM!!!

Tankevågor sa...

Camilla - Ja visst är det. Så fruktansvärt.
Ha detsamma!


Hannele - Ja det också....


Eleonora - kram tillbaka till dig!


Fresia - Ja liiiite har jag tänkt så också det måste jag erkänna. Visst påverkar det men jag tänker inte gå omkring och känna att jag är rädd...nej det vill jag inte.
Läste om ert äventyr med kylan och vattnet! Vilket elände! Ska hoppa runt och kommentera/ läsa mer bloggar sen när julfriden lagt sig här. Än är det mycket stök...
:-)
God Jul till er med! KRAM!