söndag, november 22, 2009

En dag vid havet...

Tidigt på lördagsmorgonen åkte vi ut till skärgården. I bilen ut till den stora ön där vi har vår båt mötte vi knappast någon trafik alls. Tänk så många som missade den vackra gryningen med sol som äntligen gick upp över havet. Helt fantastiskt vackert var det efter att allt det gråa väder som vi haft den senaste tiden.

På väg ut till den lilla ön som ligger långt där borta i bilden.

Vi skulle lämna ifrån oss båten som skulle tas upp på varvet för vintervila och det vet ni som känner mig att det gillar jag inte alls. Att sjösätta båtarna ger mig lyckobubbel inombords. Att ta upp dem ger mig bara ledsenkänslor. I år lägger vi dessutom upp storbåten tidigare än någonsin. Vi brukar faktiskt vänta till någon gång i december. Men almanackan har kört ihop sig framöver så det fick bli så här. Visst kan vi komma ut till ön ändå. Vi kan ta oss ut med taxibåt eller med någon av de snälla skärgårdsborna vi känner där ute. De ställer alltid upp och skjutsar oss om vi vill. Men jag tycker i alla fall att det är trist att ta upp båten på land.


Vi fyllde på massor av fågelmat i automaterna till småfåglarna och hängde upp många talgbollar i syrenbuskarna. Det borde räcka till nästa gång vi kan ta oss ut. Men det är verkligen vemodigt att plocka ihop inför vintern och lämna huset. Varje gång vi låser dörren så säger jag "hej då huset" innan jag går ner till bryggan. Längtar redan efter att få se det igen.

I bilen så skrattar maken åt mig när jag säger att jag vill åka en sväng förbi Vaxholm. Han undrar över att jag redan vill dit. Det brukar nämligen vara så att när det är vinter och längtan till havet blir för stor brukar jag säga att jag vill åka ut med bilen till Vaxholm. Då jag kan gå där på kajen och titta på havet och veta att där ute "runt hörnet" bakom den och den ön och över den och den fjärden ligger vår lilla ö och väntar. Men nu slog längtan till direkt och jag ville inte hem riktigt än så det fick bli en tur till Vaxholm. Vi handlade i chokladaffären och tittade in i lite andra mysiga butiker. I Lena Linderholms affär och galleri kunde man se att det börjar närma sig jul. Hon bjöd på pepparkakor med grönmögelost och en ljuvligt god fikonmarmelad. Köpte med mig en burk av den hem. En amaryllis fick också följa med hem.

Ljusslingor i fönstren och...

på en hylla hade till och med julänglarna landat så snart, snart är det äntligen advent.

34 kommentarer:

bettankax sa...

Vackert och vemodigt i en skön mix. Vilken härlig dag du förmedlar!

Tankevågor sa...

Bettankax - TACK snälla du! Fint att känslan går fram... :-)

Humlan sa...

Vilken fin dag ni fick ute på ön, men jag förstår att du har svårt att låta ön gå i vinterdvila.
En tur till Vaxholm är väl aldrig fel, kan tänka mig att det är stämningsfullt där i adventstid. Jag förstår absolut valet av affärer! :-)

KRAM

Anonym sa...

Nu spädde du allt på min melankoli ordentligt. Är så vinterdeppig så det är inte vettigt. Och kan inget göra åt det, utan undrar om jag kommer att överleva ytterligare en vinter :(
Dina bilder var denna gång något utöver det vanliga. Helt fantastiska tycker jag. Särskilt svanarna har blivit en underbar bild. Vilken skärpa och vilka färger. Bilden på änglarna var inte dålig heller. Gillar änglar skarpt.
En liten fråga: Vad är det för bokuppslag du fotograferat? Gillade texten och bilden också. Är det en sagobok eller vad?

En sak till: Du verkar ha en väldigt omtänksam och lyhörd man. Grattis till det. Min skulle aldrig åkt till Vaxholm säger jag bara. Han hade åkt hem sägandes att det tar vi en annan gång...

Med önskan om en mycket kort vinter - hej från Evy

Lena sa...

Ååå, du, vad jag känner igen mig.

När jag stänger stugan för hösten är det alltid med tårar i ögonen och en klump i bröstet.

I går var jag på besök i Lidköping och kände just att hit skulle jag kunna flytta, just för närheten till vatten. Det är inte havet, men Vänern är stor.

Tankevågor sa...

Evy - Men stackars dig! Det är inte roligt med vinterdepp!! Men jag blir så glad över att du gillar bilderna! På bilden med svanarna ser man verkligen solskenet eller hur?
Boken är en barnbok..."Det lilla huset från havet"...om ett hus som känner sig så ensamt på den lilla ön när människorna lämnar den.

Ja, du Evy min man är en alldeles speciellt underbar man...jag brukar inte skriva om honom. Men de som känner honom vet att han är det och en mycket omtänksam man. :-)
Ha det så gott som möjligt! Maila mig gärna om du vill!!



Lena - Jag förstår dig precis! Ja Vänern är stor och det finna mycket vackert där i de trakterna. Närheten till vatten är nödvändigt för mig också. När öppnar ni upp huset på våren igen? Brukar det vara till påsk eller åker du dit när du får sportlov?

Sabina sa...

Så fint men ändå så ledsamt. Nästan så jag vill fälla en tår samtidigt som längtan till julen blir ännu lite starkare.

Som vanligt fångar du det fina på bilder.

Massor av kramar

Tankevågor sa...

Sabina - Men det är ju så trist att lämna båten och veta att ska vi ut nu så måste vi fixa det på annat sätt. Det går ju det med men ändå!
Ja du vännen nu har jullängtan satt fart här. :-)
KRAAAAMAR till dig!!!

Monet sa...

Härliga skärgårdsbilder. Ger lite hemlängtan faktiskt!

Gunilla sa...

Och sen är det jul och därefter påsk och då är det inte långt tills det är sommar igen!

Anonym sa...

Härliga bilder, förstår känslan när man stänger för vintern,Men det skadar inte att hålla taxibåttrafiken under armarna så dom överlever. Apropå den förstående mannen,det var ju länge sen han klarade inträdes provet med glans, han är nåt särskilt...

Stor kram från syster till dej också

mossfolk sa...

Men å vilken härlig dag och vilka fina bilder du visar. Alldeles särskilt de där på morgonen.
Klart att det är trist att ta upp båten för vintern, men snart är det vår igen (och före det en förhoppningsvis jättemysig jul :)

Anonym sa...

Glömde säja att vi var ut till Stenstrand i dag, ett annat hav stormigt jättehögavågor, vindsurfarnas paradis helt underbart. dom där stunderna vid havet lever jag en bra stund , behövs ingen annan berusning.
Urblåst syster

Rosenvante sa...

Den där speciella känslan av att se havet har jag väldigt ofta, måste bara ner och se lite. Då bor jag ändå bara 1,5 km ifrån det. Men är man öbo så är man.
Du tar så fina bilder, satt länge, länge igår och tittade i din blogg. Tack för din snälla kommentar i min blogg också.

Anonym sa...

Tack för upplysningen om boken. Har jag nu noterat :D
En liten upplysning: Jag bor i Lidköpings kommun. Kan tala om att det inte är många här som verkligen SER Vänern. Bara så ni vet. Finns knappt en promenadväg ens i närheten. Bara dessa förbaskade industrier som fått de sjönära tomterna. Allt för att inga ska kunna få en finare utsikt än någon annan. Den svenska avundsjukan vet du. Vill man se Vänerna får man åka upp till Kinnekulle eller ut till Läckö. Och om man åker till Värmeverket kan man få en skymt av Kinneviken men det är en avsides väg med endast industrier. Ibland då det stormar, eller om det är en sådan där dag med mycket frost-isbildningar, då kan jag ta bilen och åka dit och klättra upp på de stenhögar som där finns och titta på strandkantens isformationer. Kan bli riktigt mysigt. Men som sagt, man får anstränga sig lite för att uppleva att man bor vid landets största sjö.

Hej igen från Evy

Anonym sa...

Å..
Jag fylldes av den vemodiga känslan och satt nästan och vart ledsen en stund.
Men sedan blev det bättre när du berättade om besöket i Vaxholm!
Men du...snart återvänder ljuset, vi har snart lagt den mörkaste tiden bakom oss. Så är det.
Det går snart, till vårdagjämning igen!
Kram

Klimakteriehäxan sa...

Du har verkligen en tät relation med din ö - det låter härligt! Jag gillar f ö också Vaxholm som utflyktsmål. Lunch m strömming o potmos ingår!

Synnøve. sa...

Hej på.
Jag längtar till Vaxholm efter att ha läst ditt inlägg. Bodde på Skonarevägen för många herrans år sen.
En liten härlig plats nära havet.
Kramen Synne.

Tankevågor sa...

Monet - Vad roligt att du tycker om bilderna! Vet hur det är att längta...



Gunilla - TACK för det där! :-) Egentligen går det ju fort...det är bara där i februari som det brukar bli segt igen.



Kära syster - Ja taxibåtarna ska ju överleva också...klart de ska få jobba och köra oss några gånger.
Ahhh STENSTRAND!!! Där har jag inte varit på evigheter. Hittar nog inte ens dit längre.
KRAM!!!



Mossfolk - Jag längtar som bara den till julen och jullovet nu. Men först ska jag en sväng till London. :-)



Rosenvante - Så roligt att du tycker om mina bilder!! Blir så glad! Kul att du har hittat hit....ska tipsa min syster (som inte har någon blogg) om att läsa hos dig. Vi har nämligen mycket anknytning i vår släkt till din ö.



Evy - Tänka sig att det ska vara så svårt att få komma nära. Trist att fabriker har de finaste markerna! Läckö har jag varit till och det var fint.



Marskatten - Det var likadant här....mycket vemod och trist att lämna båten. Men som sagt en tripp till Vaxholm piggade upp. Det är så mysigt där. Kram



K-häxan - Ja nog är den där lilla öskärvan i havet ständigt nära i mina tankar även om jag inte är där. Helt rätt uppfattat av dig! :-)



Synne - Har du bott där!? Vad trevligt! Vi har faktiskt tittat på hus/lägenheter där också men det blir nog inte så.

Anita sa...

Åh, vilka vackra bilder!
Jag tycker också så mycket om Vaxholm. När jag bodde i Sthlm hände det ibland att jag åkte till Vaxholm bara för att strosa runt, titta på havet och gå i alla små butiker.

Jag minns också en restaurang i Vaxholm med en känd krögare (har glömt hans namn - han är död nu) där de ofta serverade stekt, underbart god, strömming och potatismos. Restaurangen låg alldeles intill hamnen..

Tankevågor sa...

Smulan - Det var Åke Söderkvist som drev Vaxholms hotell precis i hamnen. Han var där tills han dog. Det måste var den kändisen som du tänker på.
Ja det är verkligen en fin liten stad att strosa runt i.

Eleonora sa...

Tack rara Lisbeth för det här fina och mysiga inlägget. Jag förstår din ständiga längtan till er ö och till havet. Men nu får du gå i ide ett tag och som sagt - det går ju att komma dit med goda grannars hjälp.

Vaxholm - visst är det fint och rart där. Lena Ls butik är härlig att besöka. Allt som finns där är vackert och fint! Det tycker jag var en fin avslutning på den här utflykten.

Ha det nu så gott det går som stadsfru. Du brukar ju hitta trevliga promenadvägar även inne i staden. Allt gott till dig. Kram

Anita sa...

Visst var det Åke Söderqvist! ;) Tack! Ett mysigt hotell och restaurang var det. Finns det kvar?

Tankevågor sa...

Eleonora - Det är skönt att man har julen och jullovet att se fram mot när nu ön ska få vila ett tag. :-)
Många år har vi faktiskt firat nyår där ute men det var ett tag sen.
Ja stan är full av vackra promenadstråk på vintern också...ser fram mot snö i gränderna och längs kajerna i stan också. :-)
Varm kram till dig!



Smulan - Ja det finns kvar!! Har ätit julbord där en gång när isen låg på havet utanför...

http://www.waxholmshotell.se/web/pages/se/start/index.php

Kopiera länken så kommer du dit!

Annika sa...

Vad fint du skriver!
OCH jag förstår precis hur du känner det!
Vad är det för bok du visar? Vilken mysig text i den...och vacker bild.
Vemodigt är det ju att lämna stugan och ta upp båtar etc. Det känns så långt till nästa sommar, men snarare än vi tror är den här!
Underbara julfönster du visar också...
Kram!!

Fresia sa...

Visst är det sorgligt att stänga landet, det är verkligen vemod över det hela.
I år är jag inte säker på att vi stänger då badrummet inte är klart men vi får se.

Du har lagt in fantastiskt vackra bilder (det gör du varje gång iofs men dessa var lite andaktsfulla). Helt ljuvliga.
Trevligt att köpa lite sånt där smaskens även om det kostar lite extra. Kan man gott unna sig ibland.
Tror aldrig jag varit i Waxholm (törs man säga det eg?) men det tycks som väldigt vackert där.

Bara ngr dagar kvar nu, sen så kan man ta fram alla stakar, sätta på julmusiken (host, harkel) och värma glöggen. Då börjar det bli riktigt nice....
kramen

Lumumma sa...

Nu längtar jag till havet ... ljuvligt.

Linda sa...

Men snälla du så underbart. Och så sorgligt.
Jag har tårar i ögonen... Och samtidigt ler jag.
Åh vad du skriver fint!

Och jag skulle vilja krama A bara för att han är så fin mot dig. Fast det är ju du säkert mot honom också och då måste du också få en kram :)

Boken... Vilken fin text!
Massor av kramar!

Och förresten, fotona var något utöver det vanliga!

Tankevågor sa...

Annika - TACK! Visst är det vemodigt att ta upp båtarna på land. Jag har så svårt för det. Som väl är så har vi genom åren lärt känna flera skärgårdsbor som gärna skjutsar ut oss om vi ringer dem. :-)
Vi har dessutom installerat en grej som man kan smsa till så slås elementen på i huset så det är varmt när man kommer. Jätteskönt!! :-)
Vi får se vad det blir för vinter...men några gånger ska vi väl i alla fall ut och leva öliv hoppas jag.
KRAM!!!



Fresia - Kommer ni att fortsätta att åka till landet alltså?
Men har du aldrig varit i Vaxholm?!? Det är en sån mysig liten stad vid havet. Med små kvarter och gulliga affärer. Hm...du och Sabina kan väl ta er ut dit nästa sommar så kan vi ses där och äta lunch eller ta en fika?
Hur går det med ert bygge av badrum?
Såg du att jag skrev att vi fått bygglov förresten? Jättekul. :-)

Ja nu ska det bli mysigt med advent!!! :-))

Kram kram kram



Lumumma - :-) Ja då är vi två här som gör det.

Tankevågor sa...

Lindalotta - TACK! Du är för go! Ja han är fin han min A!! :-) Det säger alla som känner honom.
Jag ska ge honom en kram från dig så får jag en samtidigt.

Boken är en gammal barnbok...glömde ju svara Annika på det. Hoppas hon läser här nu då:

Annika och Linda...boken heter "Huset från havet" och är från 1986 av Gedin och Pettersson och är en jättefin barnbok som handlar om det lilla huset som känner sig övergiven när alla människorna åker hem efter sommaren.
En bok som såklart passade i vår familj. :-)


KRAM KRAM!!!

Fresia sa...

Bra idé, klart att vi ska ta oss ut dit nästa sommar, mkt bra förslag. (är ju lite skämmigt att inte ha varit där:)

Jag såg att ni hade fått bygglov men ni kör inte igång förrän i vår förstår jag. Är ju jättekul att bygga om/ut lite, blir så fint efteråt.
Vårt badrum drar ut på tiden. Det är ju min bror som kaklar och han har inte hunnit med som han hade trott så vi får vänta...Lite tråkigt men valet hade varit att göra det själv och det skulle inte fungera.
Nu hoppas jag att toan kanske kanske kan sitta på plats till jul men jag vet inte. Är den inte där så blir vi hemma hela julen.

Ha det gott å kram

Tankevågor sa...

Fresia - Ja vi fick bygglov!!! Jätteroligt!! :-)) Det är ju strandskydd och allt möjligt att ta hänsyn till. Men vi har ju inga grannar nära och vattnet utanför ön är vårt eget fiskevatten. (Vi har mer vatten än ö faktiskt.)
Om vi sätter igång så ska utbyggnaden ge ett större sovrum, mer vardagsrum plus ett bad/duschrum. Dessutom kommer vi få ett utrymme under delar av huset till mer källarutrymme. Där vi tänker oss att ha en saltvattensanläggning/reningsverk.
Är ganska imponerad av maken som gjorde en jättefin ritning själv och fick den godkänd! :-)


Hoppas ni hinner bli klara med ert till julen!


Någon gång vill jag också fira jul ute på ön...


KRAM KRAM!!

Fresia sa...

Fasen vad kul!! Det var ju mkt ni skulle bygga om, mer än vad jag fick för mig.
Ett eget reningsverk låter avancerat. Du måste ha en riktigt händig make du.

Men jag har alltid undrat, vad för slag av toa kan man ha på en ö sådär? Vet att vi pratat lite löst om det tidigare för du undrade hur vi gjorde. Vi har ju bara en vanlig tank som bilen kommer och tömmer 1 eller 2 ggr per år.
Det finns inget liknande när det gäller båtar va? För det hade ju varit fiffigt i så fall.

Och visst ska vi fira jul på landet, både du och jag. Så småningom...:)

Tankevågor sa...

Fresia - Ja det blir en hel del som ska byggas...

Vet du din kommentar kräver ett mailsvar tror jag....det var så mycket att berätta... ;-)

Ber att få återkomma...

KRAAAM!!!