Vår på mitt tak

Äntligen har livet på taket börjat. I helgen blev det vårens första fika därute. Solen lyste och det var nästan så att jag kände hur fräknarna på näsan började komma. Det om något är ett säkert vårtecken.

Morgonpromenad

Stockholm bjöd på en disig morgon när vi tog oss ut till Isbladskärret på Djurgården. Hägrarna höll på för fullt med att bättra på sina bon. Stor aktivitet rådde bland trädtopparna. Det var tydligen mycket som skulle repareras efter vinterns stormar.

Lite bryggdans hann vår lilla valp med. Lika bra att hon börjar vänja sig vid att gå på bryggor, det är något hon kommer att göra ofta.

I kanalen kom plötsligt en båt in till stan från Tranholmen. Kvinnan som kör båten vinkar och ler glatt när hon ser valpen. Vi vinkar tillbaka. Snart är det äntligen dags att sjösätta båten.
Det ska bli så skönt för jag längtar ut till ön.

Miranda

Vår katt som är döpt efter Shakespeares Miranda i Stormen och som är mamma till våra "Trasseltassar". Det är hon som bestämmer i den här familjen. Ljuvlig men bestämd och med vacker tass låter hon oss veta hur vi ska uppföra oss.

Samtal med vårdcentralen

Efter att ha varit hemma nu i en vecka med feber och ont i kroppen var det alltså dags att ringa till vårdcentralen. Jag insåg att jag behövde bli sjukskriven den här veckan eftersom febern inte ville ge med sig. Kollegor på jobbet hade också varit sjuka i samma sjukdomssymptom och det verkade ta allt mellan tio dagar upp till tre veckor att bli frisk. Jag ringde upp vårdcentralen och telefonsvararen meddelade att de skulle ringa tillbaka efter en timme drygt. När telefonen ringde hördes en uppgiven röst på en sjuksyster i andra änden.

Jag: God morgon, jag är hemma och sjuk i någon sorts feberinfluensa. Jag behöver ett läkarintyg och en sjukskrivning den här veckan för jag kan inte jobba. Febern har inte gått ner än.

Sköterskan: Jaha, ja du behöver träffa en läkare idag. Hm…men jag har ingen läkare här. I morse när jag kom var det flera som ringt sig sjuka och den vi hade har fått åka till en annan vårdcentral där de hade kris.

Har inte vi det nu på vår vårdcentral tänkte jag…kris alltså?

Jag: Är läkarna sjuka? Vad är det med dom då? (Jag vet det är en helt ovidkommande fråga men jag blev så förvånad)

Sköterskan: De har feber och ont i kroppen.

Jag: Det har jag också!

Sköterskan: Jag vet inte vad jag ska göra, du borde träffa en läkare idag för intygets skull, men jag har inga tider. Jag får ge dig en tid i morgon och skriva en lapp till doktorn. Om han absolut vill tala med dig idag så får han väl ringa dig?

Jag: Ja han kan ringa om han mot förmodan skulle få tid till det! Ni har ju numret och jag ska ingenstans, jag är hemma.

Då skrattade den trötta sköterskan i andra änden och sa: Nej ligg kvar där du! Gå ingenstans!

När jag lagt på luren ringde jag och berättade det här för en kollega som också är sjuk. Vi skrattade så tårarna rann. När jag som inte ens är sjuk en gång per år för en gång skull behöver en läkare så är de sjuka de med…..dessutom i samma sak som jag! Man skulle ju kunna bli galen men vad hjälper det, bättre att skratta åt eländet. Det kan inte vara lätt att jobba på vårdcentralen en sådan här dag.

Ny utmaning

Monica med Yffen bad mig skriva ner de vanligaste fraserna på mitt jobb och det var faktiskt inte så lätt som jag först trodde. Men här kommer några:

Vad fint! (När ett barn kommer och visar sitt färdiga arbete)

Var är X? (Kollega som alltid försvinner)

Gå och sätt dig på din plats! (Till de barn som ständigt vandrar runt i klassrummet)

Ska vi ha fritis nu? (Barn som inte har koll på sitt schema)

Räck upp handen! (Till de barn som pratar rätt ut och inte väntar på sin tur)

Hon är väl i hönshuset. (Om X som alltid hittas där)

Bra jobbat! (Till barnen)

Nu går vi ut på rast! (Till alla barn som inte vill sluta arbeta eller som fastnat i hallen när de ska klä på sig)

Varsågod! Vem som vill får gärna ta på sig den här utmaningen!

Hål i väggen….

Alice i Underlandet ramlade ner i ett hål och kom till en annan värld. Harry Potter gjorde detsamma fast på en tågperrong. I TV-spel som tex. Mario Bros kan man på vissa ställen hitta en warpzon och komma till en helt annan bana i livet. Tänk om det gick att göra så i verkliga livet! En morgon när man kommer till jobbet och just ska till att säga god morgon till en arbetskamrat så snubblar man till och vips, så händer det: Man ramlar ut ur ett hål och befinner sig i Mayfair i London! Eller när man är på väg till jobbet och kliver ur hissen så hamnar man inte i trapphuset utan står plötsligt och ler mot portieren i foajén på hotellet. Då är det bara att hålla masken och säga "Good Morning". Nähä, det blev inget jobb idag heller tänker man då, nej då får jag väl gå och ta mig en kopp kaffe istället.

Om ni nu tror att jag längtar bort någonstans så har ni alldeles rätt igen…..det beror bara på att det har varit för mycket på jobbet. För många kollegor som varit sjuka, möten, IUP, vikarier, lektioner hit och dit och alldeles underbara, vilda, goa, krävande, härliga barn!

Om ni skulle ramla in i ett hål var skulle ni vilja komma ut då?

Underligheter

B*i’g*g*i*s har utmanat mig och det finns ju en hel del märkligt i mitt liv men här kommer några saker som i alla fall är möjliga att avslöja….

"Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir utmanade ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Bloggaren väljer sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att det är gjort skriver bloggaren en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit utmanade och att de ska läsa ens egen blogg för mer information."

Sex underliga saker om mig:

• Har svårt att sova ensam. Tror jämt att jag ska försova mig då.

• Jag kör hellre båt än bil. Använder mitt körkort mest som leg.

• Har lärt mig att klippa får. Undrar när jag ska få användning av den kunskapen?

• Blir glad om jag ser en spindel inomhus för min mamma sa att det betyder lycka. Bär snällt ut den, skulle aldrig drömma om att döda den.

• Kan gå vilse i min egen hemstad men hittar i London. Mysko som sjutton.

• Badar nästan alltid naken i havet men har ändå 7 bikini/baddräkter just nu när jag räknat efter. VAD ska jag med alla dem till?

Jag utmanar de som känner sig manade och inte har skrivit den förut men det skulle vara kul att läsa Rosviktjejen, Sabina, Samuel och Cliff Hangers underligheter.

Här har ni mig igen.

Om ni tycker att JAG är rufsig så skulle ni se henne som är i den andra änden av kopplet. Där kan man snacka om trassel. Förresten så blir man så här när man är ute och leker i snön.